Annons
X
Annons
X
Konst
Krönika

Clemens Poellinger: Guernica var ett test för nazisternas flygvapen

Tio nedslag i seklet som gick
Målningen "Guernica" av Pablo Picasso från 1937.
Målningen "Guernica" av Pablo Picasso från 1937.

”Oj, vad stor den är”, kan man känna när man står inför ”Guernica” på Museo Reina Sofia i Madrid. Pablo Picassos målning, en av världens mest kända över huvud taget, är 3,5 meter hög och nästan 8 meter lång. Än mer effektfull på grund av sin återhållna färgskala i gråtoner har verket blivit en ikonisk protestbild inför kriget och dess barbari. Vi låter blicken svepa från vänster till höger: En tjur, ett återkommande och urspanskt motiv i Picassos konst. En gråtande kvinna håller sitt döda barn, på marken en död soldat vars näve greppar ett brutet svärd i bildens mitt. En häst spärrar upp gapet i dödskamp, genomborrad av ett spjut. Till höger syns tre kvinnor, varutav den ena förtvivlat höjer armarna mot skyn till synes fångad i ett brinnande hus.

Guernica, eller Gernika på baskiska, är i dag en mindre stad i provinsen Biscaya inte långt från Bilbao och strax söder om biosfär- och fågelskådningsområdet Urdaibai. Mitt i stadsdelen Lumo växer en ek, ”Árbol de Gernika”, en baskisk frihetssymbol som upprepade gånger nyplanterats efter gamla träds frånfälle. De flesta turister kör förbi, staden är ett vägskäl. Mot öster, utmed den mycket slingriga kustvägen riktning San Sebastian, ligger till exempel byn Lekeitio med en mycket fin sandstrand. Mot väster, och det är hit de flesta tar sig, finns Mundaka, en fiskeby välkänd bland surfare, och Bermeo med en stor fiskeflotta som effektivt trålar haven.

I april 1937 bombades Guernica fullständigt sönder och samman av Luftwaffes Legion Condor och det fascistiska Italiens Aviazione Legionaria, allierade med nationalisterna under general Franco i det spanska inbördeskriget. Terrorbombningen av Guernica blev en skräckinjagande symbol som spred bilder av krigets fasor över världen där hoten om en kommande internationell storkonflikt blev alltmer konkreta.

Annons
X

Under Nürnbergrättegången efter andra världskigets slut erkände före detta Luftwaffechefen Hermann Göring att Guernica var ett test, en övning inför framtida krigsinsatser för det nazityska flygvapnet.

Redan i januari 1937, mitt under pågående krig, fick Picasso i sin franska exil en beställning av hemlandets republikanska regering för en stor väggmålning till den spanska paviljongen på årets stora världsutställning i Paris. Han skissade på välkända teman; krukor, frukter, kvinnor. Först i och med flygattacken på Guernica fann Picasso sitt motiv. Som så många andra blev han varse terrorbombningen genom artiklar och fotografier i pressen. Medan Picasso skissade och målade under hela maj månad 1937 dokumenterade hans älskarinna Dora Maar tillblivelseprocessen med kamera.

Till skillnad från Nazitysklands och Sovjetunionens totalitärt monumentala paviljonger blev den spanska manifestationen på världsutställningen en sparsmakad funktionalistisk byggnad där Picassos antifascistiska protest fyllde en vägg bakom en modernistisk fontän.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    ”Guernica” gjorde ursprungligen inte stort intryck, utan kritiserades av uppdragsgivarna för att vara alltför pessimistisk, opolitisk och abstrakt. Först när målningen skickades ut på utställningsturné till bland annat Skandinavien och Sverige, skapade den uppmärksamhet och väckte sympati för den republikanska sidan i inbördeskriget.

    1939, efter andra världskrigets utbrott, ingick ”Guernica” i en stor Picasso-utställning på Museum of modern art, MoMa, i New York. Efter krigsslutet visades den i Brasilien och Europa, bland annat i flera månader under 1956 på det blivande Moderna museet i Stockholm, innan verket åter fick ett tillfälligt hem på MoMa.

    Enligt Pablo Picassos vilja skulle det inte återlämnas till Spanien innan landet blivit en demokrati. Picasso dog 1973, Franco 1974, men det skulle dröja till september 1981 innan ”Guernica” transporterades till Madrid. Där visades det först under skottsäkert glas i ett annex till Pradomuseet. Publiken fick passera metalldetektorer innan de fick se det på hemmaplan mycket politiskt laddade verket. Under våren samma år hade Francovänlig militär försökt genomföra en kupp, som avvärjdes av kung Juan Carlos.

    1992 fick så slutligen Picassos ”Guernica” sin plats i en egen sal i det då nyinvigda Reina Sofia-museet. Reproduktioner finns över hela världen, bland annat som en gigantisk bildväv i FN-huset i New York.

    Annons

    Målningen "Guernica" av Pablo Picasso från 1937.

    Bild 1 av 2
    Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X