Recension

Tsunamin i LissabonGuds allmakt bortspolad

Under strecket
Publicerad
Annons

Ordet katastrof dök upp i svenska språket första gången 1789, i samband med franska revolutionen. Innan dess användes vanligen om stora olyckor uttryck som syndastraff, eller yttersta domen, hämtade från religionens invanda vokabulär. Men nu randades nya, mer upplysta tider vars hemsökelser kom att sekulariseras. Att urskilja någon enskild händelse som startpunkt för detta nya är vanskligt, men det finns en god kandidat: jordbävningen i Lissabon 1755.

Redan året därpå ställde Voltaire teodicéproblemet på sin spets i dikten ”Poème sur le désastre de Lisbonne” och 1759 kom så ”Candide”. Sällan hade väl Guds allmakt och godhet ifrågasatts med sådan schvung. Stenen var i rullning, resten är historia. När Messina utplånades av en annan jordbävning tre decennier senare var tonen i krönikorna förändrad. Vetenskapen och den världsliga makten hade flyttat fram sina positioner.

Annons
Annons
Annons