Annons
X
Annons
X

”Gud utsätter människor för vad de tål”

Möt poeten Regina Derieva, från Ukraina, Kazakstan och Israel, och numera Märsta, några mil utanför Stockholm. Josef Brodsky tillhörde tillskyndarna, och hennes poesi vinner allt fler anhängare. Ryska, engelska, franska, italienska, arabiska och kinesiska uppplagor - och nu även en svensk utgåva.

Fotograf Jurek Holzer och jag är på besök hemma hos poeten Regina Derieva och hennes make Alexander, som sedan några år tillbaka bor i en lägenhet i Märsta norr om Stockholm. Men exakt var ska intervjun äga rum? Vi står i vardagsrummet, och jag ser mängder av hennes böcker utefter ena väggen, och några ryska ikoner utefter den andra, målade av Alexander. Till slut blir det köket, enligt Jurek ett tecken på att vi är extra välkomna, och att man vill vara informell. Han sätter sig ner, mitt emot Regina, och både fotograferar och översätter. På köksbordet mellan dem finns cigaretter, askkoppar, medicinburkar, astmaspray, mineralvatten, tidningar på ryska, papper, pennor och en servetthållare i form av en färggrann dalahäst. Jag ställer mina frågor, Jurek tolkar, Regina svarar, för det mesta enstavigt, ofta med ja, nej, kanske eller vet inte, och Alexander fyller i så gott han kan, hämtar klipp och böcker, bjuder på te och kex, och står hellre än sitter. - Regina är inte så talför, förklarar han på engelska, och slår ut med händerna. Inte på något språk. Så ta det inte personligt. Hon skriver dikter istället. Det är hon bra på. - Det har varit en svår tid för henne i Sverige, lägger han till, både fysiskt och psykiskt. - Tidigare skrev jag varje dag, men det går inte längre, förklarar Regina allvarligt. Men det var ett Guds under att jag kom hit, fortsätter hon och nickar mot Jurek, annars hade jag gått under. Här är lugnt och normalt. Jag har haft tillräckligt med elände för resten av mitt liv. - Gud utsätter människor för vad de tål, och vi klarar faktiskt av mer än vi tror. Fast nu räcker det.

Nu bär sjukvårdare i smutsiga sjukhusrockar ut verkligheten med fötterna före. Nu återvänder den från intensivvårdsavdelningen i en rock som lånats av en av de två sjukvårdarna

/ /

Annons
X

Hon föddes i en judisk familj i Odessa i Ukraina 1949. Pappan var övertygad kommunist och professor i marxism-leninism. I början av 50-talet flyttade familjen österut, till Kazakstan. Regina växte upp i staden Karaganda, var en begåvad gymnasist och fick tidigt sina dikter publicerade. Hennes lyrik var långt ifrån det som myndigheterna ville ha. Varken socialrealistisk eller käckt optimistisk, snarare mörk och sorgsen, och senare även religiös. Redan de första diktsamlingarna blev hårt censurerade. - Framför allt tog myndigheterna bort ord som själ och tårar, berättar hon. Det var farliga ord. KGB höll henne under uppsikt, och inte förrän under glasnost blev hon insläppt i författarförbundet. År 1990 övergick hon till katolicismen, tillsammans med sin man och deras 12-årige son. Året därpå beslöt de sig för att utvandra till Israel, med hjälp av Lagen om återvändande. Väl framme förvägrades de medborgarskap, i och med att de var katoliker. De flyttade sju gånger, och hamnade slutligen i västra, arabiska Jerusalem, i en lägenhet som Vatikanen ställde till förfogande. Israel gav dem inga utresehandlingar, Sovjet fanns inte längre, och det nybildade Kazakstan ville inte ta emot dem. De var ju inte etniska kazakstaner. - Vi levde i limbo, förklarar Alexander. Familjens belägenhet uppmärksammades internationellt, bland annat i New York Times och Guardian, och några bedömare ansåg att Israel trots allt borde släppa in dessa flyktingar, även om det stred mot delar av Lagen om återvändande. Andra frågade sig varför de tre över huvud taget emigrerade till Israel, som katoliker, och dessutom precis när Sovjet höll på att upplösas och gränserna öppnas. År 1999 lyckades Regina och Alexander slutligen komma ut, och till Sverige, med hjälp av Vatikanen och de svenska biskoparna Anders Arborelius och Magnus Lind. Sonen var då redan i USA, på ett amerikanskt stipendium.

/ / Och på ett artistkafé serverades dagens rätt: kvadratiska ägg symboliserande kärleken.

Under tiden i Israel och Sverige har Regina fortsatt att skriva och publicera, och förutom titlar på ryska finns numera engelska, franska, italienska, arabiska och kinesiska upplagor - samt en svensk utgåva. Tidigare i vår gav förlaget Norma ut ”Himmelens geometri” i översättning av Bengt Samuelsson och Bengt Jangfeldt, och därifrån kommer utdragen på denna sida, samtliga tolkningar av den senare. I Expressen skrev Aris Fioretos att skalden är ”en välkommen bekantskap” och att hon har ”ett sinne för samtida idiom präglat av sardonisk skärpa”. I bokens förord refereras till den litauiske poeten Tomas Venclova, som menar att Derieva ser en värld ”som hamnat i en återvändsgränd, som kommit på så stort avstånd från Gud att kanske till och med Han har svårt att överbrygga det”. Mörker och tröst, elände och hopp, så ser två återkommande teman ut; vad vi är i stånd att göra mot varandra - och den famn som faktiskt väntar oss, om vi har modet eller kraften att öppna oss för Jesus.

Återstår bara att läsa och läsa tills man får kunskap om det som ingenstans står skrivet absolut ingenstans / /

För denne läsare påminner hennes anslag ibland om Gunnar Ekelöf och Jesper Svenbro, två poeter som hon har läst och tycker mycket om, och planerar att översätta till ryska, när hennes svenska blir bättre.

Jag övernattar i främmande hem. Det var så länge sedan jag hade något eget, att jag har förlorat luktsinnet. Jag ligger i främmande sängar och drömmer främmande drömmar som jag bara med möda lyckas ta mig ur. / /

Ukraina, Kazakstan, Israel och nu Sverige. Känner du dig hemlös, eller har du lyckats rota dig här, frågar jag, via min fotograf. - Sverige är bäst hittills, säger hon och ler skyggt. Här finns mitt jordiska hem. Men rötter? Jag ser det så här: Om man ska kunna leva måste man låta sina rötter växa uppåt, fortsätter hon och låter handen elegant peka mot taket. Det är det viktigaste. Under åren i Märsta har hon blivit allt mer uppmärksammad och erkänd, inte endast bland ryssar, i hemlandet och i exil, eller bland katoliker, utan också bland läsare i allmänhet, framför allt i Europa och USA. En av hennes tillskyndare var Nobelpristagaren Josef Brodsky

Några dagar efter vårt besök ska hon och Alexander flyga till USA, för uppläsningar, men också för att träffa sonen som precis har avslutat sina studier vid ett college utanför Boston. Vi önskar dem en god resa, flera gånger, Jurek tar några avslutande foton, och på vägen ut, i hallen, upptäcker jag en mycket stor svensk flagga, invid ännu en vägg med ikoner.

Vad det handlar om är något mycket viktigt. Något som är alltför viktigt för att förtigas. Vad det handlar om är tystnaden.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X