Annons
X
Annons
X

Gruvarbetarna i Kiruna visar vägen framåt

et började med att 35 man i Svappavaara satte sig. Den vilda strejken, som alltså inte organiserades av facket utan av de anställda själva, omfattade slutligen 5000 gruvarbetare. De hyrde sporthallen i Kiruna för stormötena.

För proggare och kommunister symboliserar gruvstrejken 1969-70 arbetarklassens revolutionära kraft. Men man kan också se det från andra hållet. Som en påminnelse om att Facket och Partiet inte kan anses representera arbetarna.

Förra året kom Gruvtolvan, det legendariskt stridbara Kirunadistriktet, överens med LKAB om en privat vårdförsäkring för de anställda. ”Det är tragiskt att man måste teckna en vårdförsäkring”, sade Gruvtolvans ordförande Harry Rantakyrö då till
LO-Tidningen (25/9-09). ”Men medlemmarna vill ha den. Vi har medlemmar som fått vänta i månader på hjärt- och kärloperationer.”

Annons
X

Nu köper alltså även Gruvtolvan, som 450000 andra svenskar privat välfärd. En stor och ökande majoritet av svenskarna, 72 procent i år mot 68 procent förra året, anser att en kombination av privata medel och skattepengar är ”det bästa sättet att finansiera system för ekonomisk trygghet och välfärd”, enligt SEB Trygg Livs senaste välfärdsbarometer.

Och om man får tro SEB:s Anders Mossberg och Jens Magnusson, författare till
Framtidssäkra välfärden (Ekerlids) så är det den enda möjliga framtidsvägen.

Ekonomin växer. Hushållens köpkraft fördubblas ungefär var trettionde år, så när dagens 35-åringar går i pension kommer Sverige att vara dubbelt så rikt som idag. Men den genomsnittliga offentliga pensionen – före skatt – som dagens förvärvsarbetande kan förvänta sig är 11567 kronor i månaden. Det lär 35-åringarna inte nöja sig med.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi blir friskare, rikare och äldre, men de arbetande blir relativt sett allt färre. Om vi ska ställa samma krav på välfärden som på allt annat vi konsumerar så kommer pengarna inte att räcka. En helt offentligfinansierad välfärd, med sådana anspråk, skulle tvinga fram kommunalskatter på 50 procent. Endast om vi nöjer oss med vård och omsorg på dagens nivå skulle utgiftsökningarna kunna täckas inom ramen för den vanliga tillväxten.

    Men den tekniska utvecklingen och produktiviteten rusar framåt. Dyra vårdformer, läkemedel och specialhjälpmedel utvecklas i en rasande takt. Om 30 år kommer dagens vård och omsorg framstå som stenåldern.

    Lösningen är att medborgarna köper välfärd på sidan om. Mossberg och Magnusson har några förslag, bortsett från det självklara att fler måste arbeta längre. Renodla det offentliga välfärdserbjudandet, föreslår de, så att förväntningarna inte blir ouppnåeliga. Gör privat pensionssparande och privat sjukförsäkring avdragsgillt. Inrätta vård- och omsorgspeng – som skolpeng – för att slussa pengar till välfärdsproducenter som folk gillar.

    Och avdramatisera privat välfärd. Redan idag köper folk tandvård, glasögon och pensionsförsäkringar. Det är inte så att privat välfärdskonsumtion står i motsats till dagens system.

    Gruvarbetarna i Kiruna visar vägen. Facket och Partiet går emot.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X