Grossman i ljus och mörker

på besök Israelen David Grossman är i Stockholm med sin nya roman. Somliga kallar den hans mest optimistiska – samtidigt som han själv känner sig mer pessimistisk än någonsin när det gäller freden. Och politik är han innerligt trött på. Inga frågor om konflikten, löd förlagets direktiv till de svenska journalisterna. Men det gick förstås inte.

Under strecket
Publicerad
”Det går inte att enbart berätta en god historia. Inte om man är israelisk författare för då tolkas allt politiskt, av förklarliga skäl”, säger David Grossman.

”Det går inte att enbart berätta en god historia. Inte om man är israelisk författare för då tolkas allt politiskt, av förklarliga skäl”, säger David Grossman.

Annons

I nästan nio månader höll David Grossman till på några av Jerusalems torg, och hängde med unga, hemlösa israeler, för att skaffa material till sin bok.
–‑Jag hade tur som blev insläppt. Första kvällen jag var ute på stan träffade jag två killar som bägge hade läst Sicksackbarnet. Den var en sorts kultroman ett tag.
–‑I början var det många som försökte chockera mig, men därefter lade det sig, och jag blev ”han som sitter där borta och antecknar”.
En av flickorna var begåvad och brukade sjunga på Ziontorget, för att tjäna pengar, och ”för henne var det svåraste att behålla sin egen röst, i allt oväsen som hela tiden pågick omkring henne”.
–‑Det påminde mig om vad jag kan känna som författare. Och på senare år har det blivit mer skrän överallt. Så mycket som kommer emot mig, så mycket som jag inte vill ha med att göra.
Ju mer kaotisk, svårtydd och absurd den israeliska verklig­heten ter sig, desto mer drar sig Grossman tillbaka till skrivandet. Där får han befinna sig i en värld som helt och fullt angår honom, och som inte enbart handlar om konflikten.

Vi träffas på Hotell Diplomat, och sitter med utsikt över Strand­vägen och Nybroviken. Helst skulle Grossman vilja ta sin rygga och bara gå, i timmar. Han älskar att upptäcka okända städer, särskilt om han kan vandra utefter vatten, vilket inte går i Jerusalem.
Han är populär i Sverige – Flickan i underjorden har redan fått ett 20-tal stora recensioner – och de två dagarna i Stockholm rymmer ingen fritid.
I bokens inledning kommer en orolig labrador till Jerusalems hem för herrelösa hundar, och 16-årige Asaf får i uppdrag att låta den springa i koppel, för att visa väg till matte eller husse.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons