”Greklands missriktade nationalism måste diskuteras”

”Så länge som grekiska medborgare förmås att tro att de i själva verket återupplever Greklands nej till Mussolini 1940 kommer man inte framåt”, skriver historikern Erik Sjöberg.
”Så länge som grekiska medborgare förmås att tro att de i själva verket återupplever Greklands nej till Mussolini 1940 kommer man inte framåt”, skriver historikern Erik Sjöberg. Foto: Petros Giannakouris/TT

KULTURDEBATT Den som bryr sig om den grekiska demokratins hälsa bör ställa frågor om landets nationalism, skriver historikern Erik Sjöberg i ett svar till Marcus Priftis.

Under strecket
Publicerad
Annons

Marcus Priftis och jag är ense om att den nationalism han beskriver är det kritiska tänkandets fiende. Han gör rätt i att notera de kusliga likheter som förenar serbiska och grekiska nationalister. ”Vi har Gud och grekerna på vår sida”, hävdade bosnienserbernas ledare Radovan Karadžić under ett besök i Grekland 1993. Inte så få såg i honom en hjälte som trotsade det mäktiga väst. I dag är det få, sånär som på de mest förhärdade eller enfaldiga, som förnekar massakern i Srebrenica. Men föreställningen att ansvaret för kriget ytterst vilar på västmakterna, som förmenas ha haft ett ”kolonialt” intresse – oklart vilket – i Jugoslaviens sammanbrott, är fortfarande spridd.

Såväl serber som greker är i många fall medvetna om vad en missriktad nationalism kan leda till. Men så länge som den huvudsakliga lärdomen är att orsaken till nationens olyckor, inklusive den egna nationalismen, står att finna i väst, eller, alternativt, i det osmanska arvet, saknas egentligen ett incitament för att göra upp med missförhållanden i nuet eller det förflutna. Det är detta som var grunden till min kritik mot Priftis förra artikel, inte att svartmåla eller urskulda, som några läsare har trott. Låt oss heller inte glömma att Alexis Tsipras inte leder en renodlad vänsterregering. Syrizas partner har fram till nu varit det högerpopulistiska Oberoende greker (ANEL), vars partiledare Panos Kammenos har skyllt krisen på judiska skattesmitare. Såväl hans högernationalister som krafter inom Syriza har som bekant verkat för starkare band med Putins Ryssland, inte sällan påhejade av samma kulturpersonligheter som en gång sjöng de serbiska ”hjältarnas” lov.

Annons
Annons
Annons