X
Annons
X

Grekland – vinets vagga

Grekland är ett land som för charterturister länge varit synonymt med blaskiga karaffviner och sur retsina. Nu tar de grekiska vinerna revansch.

Ett glas vin på grekiska Santorini. Assyrtiko-druvan, öns stolthet, ger ofta toner av ingefära och citrus.
Ett glas vin på grekiska Santorini. Assyrtiko-druvan, öns stolthet, ger ofta toner av ingefära och citrus. Foto: Evangelos Gagkos/IBL

Arkeologiska fynd visar att det gjorts vin i Grekland åtminstone sedan 2000 före Kristus, men den allmänna uppfattningen är att det snarare handlar om ytterligare ett par tusen år. Världens äldsta vinpress har också hittats på ön Kreta.

Under lång tid har däremot vinproduktionen i Grekland fokuserat på enkla hemtrampade bordsviner, serverade i karaff. Krig, politisk instabilitet och ockupationer gjorde också att vinnäringen i landet i det närmaste stagnerade under 600 år, och egentligen var det först när Grekland gick med i EU 1981 som landet gick in i en mer "modern" fas.

– Dels pumpade EU in en väldig massa pengar i den grekiska vinnäringen. Dels gjordes en del politiska insatser, som till exempel att man instiftade ett önologiskt departement, vilket ställde nya och högre krav på producenterna, säger Anders Olsson, som till vardags driver importfirman O. Wines and Spirits, med fokus på just Grekland, och som också rest mycket i landet under flera decennier.

Annons
X

Man kan säga att utvecklingen under 1980-talet skedde i två parallella spår: Dels ett mindre antal jätteproducenter som började snegla på Europa och försökte skapa viner på internationella, inte minst franska, druvsorter som efterliknade befintliga vinstilar. Dels en stor mängd mindre producenter som i stället satsade stenhårt på inhemska druvsorter och på att framhäva Greklands unika smaker.

Vinmakaren Yiannis Paraskevopoulos på Gaia Wines. Foto: Fabrizio Cicconi

Georgios Papadopoulos kommer från Grekland, men arbetar sedan många år på Matamorfosi AB, med säte i Sverige. Han går så långt som att kalla kampen inom den grekiska vinnäringen för "ett krig", där de stora jättarna ofta kört över de mindre producenterna – med ett försämrat rykte för grekiska viner som följd:

– Att hålla på och jobba med internationella druvsorter är som att försöka göra barolo på blanddruvor. Det går inte, det blir inte bra. Det handlar bara om att vilja sälja stora volymer, men jag förstår inte varför. Vi har våra egna druvsorter, och rätt hanterade ger de fullkomligt fantastiska viner, säger han.

Grekland har flera hundra olika identifierade inhemska druvsorter, men det är bara en handfull som används i större skala för vinproduktion. En av de druvsorter som gått främst i ledet när det gäller att visa upp Grekland som unik vinnation är assyrtiko, den vita druva som inte minst på Santorini ger aromatiska vita viner med massor av mineralitet och lätt rökighet.

– Assyrtiko har definitivt satt Grekland på vinkartan, och tack vare den har världen även upptäckt andra framstående grekiska druvor som till exempel xinomavro, säger Anders Olsson.

De senaste 35 åren har utvecklingen gått rasande fort i Grekland. Fördjupade önologiska kunskaper tillsammans med förbättrad teknik har lett till en markant generell kvalitetsförbättring med ursprungsuttryck i fokus. De senaste fem åren har det skrivits många hyllningsartiklar om Grekland som vinland, och det tisslas och tasslas i positiva ordalag i sommelierkretsar.

Men hajpen är framför allt internationell. I Sverige lever grekiska viner fortfarande en perifer tillvaro. Anders Olsson instämmer, men poängterar samtidigt att Grekland har en lång väg kvar att vandra, framför allt här i Norden.

– Utvecklingen går framåt, men det går otroligt långsamt. Det finns sorgligt få grekiska viner på Systembolaget, säger han.

Vinodlingar på Samos. Foto: Peter Molz/IBL

Johan Larsson är inköpare på Systembolaget, med ansvar för just Grekland. Han menar att konsumenterna länge varit ointresserade av grekiska viner, men att det börjar synas en vändning och att nyfikenheten ökat.

– Grekland har länge haft en tradition av att lagra vinerna länge, vilket är en vinstil som inte alltid uppskattats av svenska konsumenter. Numera ser man däremot allt fler fruktdrivna viner med syra och fräschör som spelar an på en norditaliensk stil, som ju är väldigt populär bland svenskar, säger han.

Och ambitionen är att få upp fler grekiska viner på Systembolagets hyllor.

– Ja definitivt, det finns med i planen framåt. Vi jobbar på det redan, men det tar lite tid.

Ingen har väl glömt finanskrisen och hur den drabbade inte minst Grekland för några år sedan. Man skulle kunna tro att den även slog hårt mot vinnäringen – men så är faktiskt inte fallet.

– Det som hände var snarare att den grekiska befolkningen slöt upp och ville stötta Grekland genom att dricka inhemska viner, samtidigt som många producenter började satsa hårdare på export som ett sätt att överleva. Så på många sätt har krisen faktiskt varit positiv för producenterna, även om skattetrycket ökat nu på senare tid, säger Anders Olsson.

Grekland är utan tvivel på rätt spår, men nu gäller det också att skruva upp klockan ytterligare, bland annat genom ursprungslagar och produktionsregleringar.

– Hårdare ursprungslagar är ett måste för att Grekland ska bli ett långlivat och framgångsrikt vinland. För potentialen att producera fantastiska viner finns redan, säger Georgios Papadopoulos.

Läs även

Annons
X
Annons
X

Ett glas vin på grekiska Santorini. Assyrtiko-druvan, öns stolthet, ger ofta toner av ingefära och citrus.

Foto: Evangelos Gagkos/IBL Bild 1 av 3

Vinmakaren Yiannis Paraskevopoulos på Gaia Wines.

Foto: Fabrizio Cicconi Bild 2 av 3

Vinodlingar på Samos.

Foto: Peter Molz/IBL Bild 3 av 3
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X