Annons
X
Annons
X

"Greenpeace kampanj förvärrar för fattiga"

Det genmodifierade gyllene riset kan hjälpa till att stoppa synskador och blindhet på hundratusentals barn ­årligen. Men riset och annan viktig forskning stöter på motstånd och vilseledande kampanjer från Greenpeace, skriver två forskare.

Vitt ris jämfört med gyllene ris, som har tagits­ fram med modern genteknik.
Vitt ris jämfört med gyllene ris, som har tagits­ fram med modern genteknik. Foto: Isagani Serrano/CPS

DEBATT | GENTEKNIK

Greenpeace har stött handgripliga metoder för att underminera eller sabotera sådan vetenskap som de ogillar.

Miljöorganisationen Greenpeace har hamnat i rejält blåsväder i sommar. Stora och namn­kunniga delar av forskarsam­hället har gått samman i en kritik av Greenpeaces mål och medel i frågor om modern växtförädling. Kritiken gäller dels deras val av symbolfråga – motstånd mot modern genteknik inom växtförädlingen – dels ­deras oförmåga, eller ointresse, att distansera sig från den svans av aktivister som vandaliserar offent­ligt finansierade fältförsök, trakasserar forskare och ägnar sig åt våldsbrott.

Den 30 juni skrev 110 nobelpristagare i fysik, kemi och fysiologi eller medicin ett brev riktat till Greenpeace, FN och regeringar världen över. I brevet ­anklagas Greenpeace och dess stödtrupper för att ”ha vilselett allmänheten angående [bioteknikens inom jordbruket] risker, fördelar och betydelse, samt understött brottsliga handlingar där god­kända fältförsök och forskningsprojekt har blivit för­störda” (vår översättning). Brevet lyfter särskilt fram Greenpeaces kampanjande mot gyllene riset, och avslutas med en ytterst skarp markering: ”Hur många fattiga människor i världen måste dö innan detta börjar betraktas som ett brott mot mänskligheten?”

Annons
X

Gyllene riset är en variant av ris som har för­mågan att bilda ämnet betakaroten, det ämne som i våra kroppar sedan ombildas till A-vitamin. I länder där ris utgör stapelfödan och inslaget av kött eller­ grönsaker är litet, är A-vitaminbrist ett utbrett problem, eftersom ris naturligt saknar betakaroten. Brist på A-vitamin förorsakar kroniska synskador och i många fall blindhet. Enligt Världshälsoorganisationen WHO drabbas hundratusentals barn år­ligen.

Vetenskapen bakom vitaminberikningen har ­varit klarlagd sedan 2002 och det som återstått har varit att korsa in egenskapen i lokalt anpassade rissorter och göra fältförsök för att säkerställa att dessa behåller sina odlingsegenskaper även efter inkorsningen. Det har även upprättats en humanitär styrelse som säkerställt ett fritt tillträde till ­gyllene riset för bönder med låga inkomster. Det sortskydd som gäller för vanliga grödor är bort­förhandlat och de patent som skyddar bioteknologiska innovationer gäller endast om det gyllene ­riset odlas i kommersiellt syfte av något större ut­sädesföretag.

Vitaminbrist som kommer av en näringsfattig och ensidig kosthållning i huvudsak baserad på kol­hydratrika stapelgrödor förkommer både i västvärlden – där vi har ett överflöd av kalorier – och i världens fattigaste länder. WHO kallar det för den dolda hungern. En varierad diet är naturligtvis viktig för att komma tillrätta med detta problem, men växtförädlingen kan bidra genom att öka näringshalten både i grönsaker och stapelgrödor. Växt­förädlare världen över arbetar på bred front med att ta fram näringsberikade varianter av flera av de stora stapelgrödorna – förutom ris även bland annat­ vete, majs och kassava.

Skälet till att det är A-vitaminberikat ris men inte A-vitaminberikad majs eller kassava som drabbas av Greenpeaces onda öga är att det förstnämnda tagits­ fram med modern genteknik. Ända sedan Greenpeace släppte kärnkraften som kampanj­ämne under 1990-talet, har de använt GM-grödor som kampanjområde och kassako. Vägen stakades ut av Greenpeaces dåvarande chef, Lord Melchett, som inför brittiska överhuset gjorde den häpnadsväckande deklarationen att ”denna organisation kommer att förbli motståndare till GM-grödor, oberoende av några vetenskapliga riskvärderingar”.

Detta motstånd har bland annat bestått i att Greenpeace har stött handgripliga metoder för att underminera eller sabotera sådan vetenskap som de ogillar. Greenpeace har givit stöd till forskare som arbetar för att bekräfta organisationens förutfattade åsikter, till exempel den numera famöse Gilles-Éric Séralini, vars forskargrupp låg bakom den uppmärksammade studie som påstods ha visat att GM-majs och ogräsmedlet glyfosat (Roundup) orsakar cancer hos råttor. Den studien var så under­målig att tidskriften som publicerat den sedermera drog tillbaka artikeln, med motiveringen att forskarnas slutsatser inte stöds av de egna resultaten. Andra exempel på Greenpeaces agerande mot GM-grödor är mer eller mindre infantila propagandanummer (till exempel ”HejdaGMO”) och attacker mot fältförsök.

I sitt svar till Nobelpristagarna förnekar Green­peace att deras kampanjande har fördröjt introduktionen av gyllene riset och hänvisar till en studie av antro­pologiprofessorn Glenn Davies Stone vid Washingtonuniversitetet i St Louis. Men påståendet har dels inte stöd i den refererade studien, dels har det starkt ifrågasatts av Adrian Dubock, verksam vid gyllene risets humanitära styrelse. I övrigt har nobelpristagarnas brev bemötts med ett ifråga­sättande av deras kompetens. Enligt organisationen ”GM Watch” – en av alla dessa självutnämnda represen­tanter för allmänhetens intressen – har inte nobelpristagarna ”den relevanta expertisen”, och ”Food and Water Watch” – en annan själv­utnämnd expert utan akademiska meriter – ansåg sig på samma sätt veta mer om vetenskap än de 110 nobelpristagarna.

För att visa på det breda stöd som nobelpris­tagarna faktiskt har bland forskare och andra sakkunniga som – ehuru de inte har fått nobelpris –arbetar med de aktuella frågorna inom jordbruk och växtförädling, har det startats en namninsamling. Denna har hittills samlat 6 000 namnunderskrifter, varav minst hälften är professionella inom de aktuella fälten, vilket vittnar om en stor uppslutning bakom­ nobelpristagarnas kritik.

Gyllene riset är i grunden ett humanitärt projekt. Av Greenpeace har det ibland utmålats som en ”trojansk häst” som, om det accepterades, skulle öka acceptansen mera generellt för grödor förädlade med modern genteknik. Förmodligen har de helt rätt i sin analys. Om bönder och konsumenter fick möjlighet att uppleva nyttan med modern växt­förädling skulle de inse att miljörörelsen, med Greenpeace i spetsen, har satsat sina kampanj­pengar på fel häst – trojansk eller ej. Nobelpris­tagarnas brev handlar ytterst om att ge oss den möjlig­heten.

Torbjörn Fagerström

professor emeritus i teoretisk ekologi vid Lunds ­universitet, ledamot av Kungl. Vetenskaps­akademien och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Jens Sundström

docent i växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet

Torbjörn Fagerström och Jens Sundström. Foto: Privat
Annons
Annons
X

Vitt ris jämfört med gyllene ris, som har tagits­ fram med modern genteknik.

Foto: Isagani Serrano/CPS Bild 1 av 2

Torbjörn Fagerström och Jens Sundström.

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X