Recension

Hitlers folkstat. Rån, raskrig och nationell socialismGötz Aly ger nya perspektiv på Hitler

Tankeväckande Flödet av böcker om Hitler förefaller inte sina. Tvärtom. Men allt för ofta handlar det om omtuggning av gammal kunskap. Götz Aly tillför däremot ytterligare en dimension till en komplicerad historia, tycker Kim Salomon.

Under strecket
Publicerad
Adolf Hitler talar i Nürnberg den 8 september 1934.

Adolf Hitler talar i Nürnberg den 8 september 1934.

Foto: SCANPIX
Annons

Den tyska journalisten och historikern Götz Aly väcker inledningsvis i sin bok Hitlers folkstat den mycket centrala men enkla frågan: Hur kunde detta hända? Hur kunde tyskarna tillåta att mordet på de europeiska judarna begicks mitt ibland dem? Frågan har ställts tusentals gånger men likväl saknas övertygande svar. Det är svårt att begripliggöra det tyska folkets medlöperi.

Alys svar är emellertid intressant. Han avvisar gängse påståenden om att Tyskland har ett specifikt förflutet som kan förklara Auschwitz, att tyskarna var mer fördomsfulla än andra européer eller att deras nationalism var mer rasistisk. Utgångspunkten är istället att de nazistiska ledarna agerade som klassiska missnöjespolitiker som ständigt strävade efter att hålla befolkningen på gott humör. Sociala reformer, skattehöjningar som endast drabbade högavlönade, visioner om en tysk folkbil och introduktionen av det dittills nästan okända begreppet semester stärkte också nazistregimens popularitet. Men att folk- och välfärdsstatsbyggandet blev möjligt berodde enligt Aly inte minst på att nazisterna systematiskt utplundrade, förslavade och mördade miljontals människor. Judarnas förmögenheter konfiskerades skrupellöst. Under krigets gång höjde de kontributionerna från de ockuperade länderna och stal miljoner tons livsmedel för att hålla uppe levnadsstandarden i Tyskland.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons