Göran Rosenberg åter på pappas gata
Göran Rosenberg. Efter alla år har han äntligen fått klar boken om sin pappas väg från Auschwitz till Södertälje. Där han själv blev Barnet som ingick i Projektet. - Att närma mig allt som hänt har gjort mig mer sårbar, på gott och på ont.
David och Halinka Rosenberg överlevde Auschwitz, kom till Sverige och Södertälje. Där började deras nya liv.
Och snart föddes barnen, sonen Göran först.
Göran Rosenberg minns sin pappa som omtänksam, kärleksfull: ”Att han tog sitt liv när jag bara var 12 år har aldrig känts som ett svek. Bara som en djup, djup sorg och saknad.”
I över 25 år har Göran Rosenberg burit på boken om sin pappa. Så lång tid tog det att hitta ett språk, en ton – och en distans: ”Jag vet att det låter som en paradox men utan den distansen kan man inte komma sin egen berättelse riktigt nära. Det går inte att skriva med gråten i halsen. Då blir det inte bra.”
Klockan på stationshuset har stannat och en skylt på dörren upplyser: Rivning pågår. Jag är i Göran Rosenberg-land. Här på stationen, som idag heter Södertälje Hamn, steg hans pappa av tåget efter krigsslutet, han kom med två resväskor och ett minnesbagage som vägde så oändligt mycket mer. Från helvetestiden i Łódź och Auschwitz, i Ravensbrück och Wöbbelin.
Här, i den nya staden, väntade framtiden.