Annons

Anna Orrghen:God konst ett verktyg i folkhemsbygget

Samtidigt som Tyskland visade utställningen om ”urartad konst” införde Sverige ett importförbud mot mindervärdig konst. En avhandling i ekonomisk historia visar hur konsthändelser speglar framväxten av folkhemmet.

Under strecket
Publicerad

År 1932 vann socialdemokraterna det svenska riksdagsvalet. Två år tidigare hade Stockholmsutställningen gjort succé. Tillsammans kan dessa händelser ses som viktiga referenspunkter i framväxten av en ny politisk och kulturell era, närmare bestämt det svenska folkhemmet. Det är också just de som utgör den kulturella och politiska kontexten för en ny avhandling i ekonomisk historia, Makt och konstsmak. Sociala och politiska motsättningar på den svenska konstmarknaden 1920-1960 av Martin Gustavsson (Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, 455 s). Avhandlingen har som övergripande syfte att genom händelser på konstens arena utläsa framväxten av det socialdemokratiska folkhemmet. Med hjälp av begrepp som smak, kulturellt och ekonomiskt kapital, hämtade från den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier kring kulturproduktion och -konsumtion, närmar sig Gustavsson sitt undersökningsobjekt: en 40-årsperiod av Stockholms konstvärld. Vi får följa galleriers upp- och nedgång i fråga om såväl ekonomiskt som kulturellt kapital och vi får en inblick i relationen mellan konstnärer och stat, som befästes genom inrättandet av Statens konstråd 1937.

För att börja där även Gustavsson börjar, i Stockholms konstvärld under 30-talet: Hur såg den ut? Vilka aktörer var involverade? Vilken typ av konst betecknades som god respektive dålig? Vilka var kunderna och hur såg den ekonomiska situationen ut?

Annons
Annons
Annons