Annons

Lars Magnusson: Globalisering skapar tillväxt bara för vissa

Globalisering leder till ekonomisk tillväxt men också en omfördelning av resurser som medför ökade inkomstklyftor och internationella spänningar. Det visar en ny bok om 1700- och 1800-talens perioder av intensifierad världshandel.

Uppdaterad
Publicerad

Någon vedertagen definition av ett begrepp vi ofta använder – globalisering – finns egentligen inte. Det kan syfta på att vi allmänt känner att världen har krympt och att vi är mer beroende av varandra. Andra vill ha en mer strikt definition som baseras på fakta och siffror. Ett tecken på ökad globalisering skulle i så fall kunna vara att världshandelns andel av den samlade globala produktionen ökar – vilket otvivelaktigt inträffat under de senaste 50 åren. Något som dock de flesta tycks vara ense om är att i den mån vi idag kan tala om globalisering är det inte första gången den uppträder.

I själva verket har den globalisering som vi idag lever med åtminstone ett par äldre motsvarigheter. Mycket talar för att vi bör identifiera den industriella revolution som inleddes i Storbritannien vid mitten av 1700-talet som en sådan process av globalisering. Under detta århundrades andra hälft ökade världshandeln mycket snabbt och nya världsdelar – Asien och Amerika – öppnades på allvar för internationell handel.

Annons
Annons
Annons
Annons