X
Annons
X
Recension

Från Alexander till Augustus. En glanstid i antikens kultur Glanstid med dåligt rykte

Premium

ANTIK HISTORIA Det är översiktligt, medryckande och stilistiskt njutbart när Sture Linnér ger sin syn på hellenismen, som han anser vara en underskattad glansperiod. Även om den klassiska tiden ändades med hellenismen var det Alexanders erövringar som gav spridning åt den grekiska kulturen .

I sin klassiska biografi över Alexander den store, nedtecknad halvannat sekel in på vår tideräkning, avslutar Lucius Flavius Arrianus verket med ett varnande ord till efterkommande levnadstecknare. ”Den som klandrar Alexander må därvid ej blott föra fram det som förtjänar klander, utan sammanställa allt om honom och sedan begrunda vem han själv är och vilken ställning han själv åtnjuter, därefter betänka vem Alexander var och vilka höjder av mänsklig framgång han nådde, /.../ medan den som uttalar sitt ogillande själv är en obetydlig person som slösar sina krafter på oviktiga ting och ej ens förmår bringa ordning i dessa.”

Nu är emellertid Sture Linnér ingen alldeles obetydlig person, och som presentatör av antikens kulturhistoria har han under årens lopp lyckats bringa ordning i både det ena och det andra. Inte förfaller han till klander heller, tvärtom, även om inledningskapitlet om den store makedoniern i Från Alexander till Augustus. En glanstid i antikens kultur inte blir stort mer än den portal som markerar ingången till hellenismen, smyckad med senare tiders lovord. Augustus däremot nämns nästan inte alls, varför man förleds att tro att om Alexander är den utsirade versalen, så är Augustus slutpunkten som i sig inte bär på någon mening.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X