Annons

Given form tar sig nya former

Varför förväntas en kanna vara rund och måste kärl ha en platt botten? Silversmeden och formgivaren Anders Ljungberg leker i sitt konstnärskap med tingens formmässiga koder och normer. Men han är långt ifrån ensam.

Under strecket
Publicerad

Samtalet är drivkraften. Formens kommunikativa aspekter. Genom att ett föremål får behålla sin givna form eller att den bryter mot densamma skapar frågor funderingar och gör att människor reflekterar. I förordet till Anders Ljungbergs nyutkomna bok ”Formuleringar - människan, rummet, tingen” (Carlssons förlag), jämförs våra förväntningar på tingen med barnens språkutveckling. Barnet lär sig snabbt att urskilja formen av en fågel, oavsett om det är en mås eller en trana. När barnet väl knäckt koden för vad som är utmärkande för just fåglar, behöver det aldrig mer tveka. När barnet för första gången möter en papegoja vet det att det är en fågel. På samma sätt närmar vi oss ting som är skapade av människan. En kanna, ett fat, en container. Bilderna har etsats fast på näthinnan och utgör både en falsk trygghet och ett perceptionsfilter gentemot omvärlden. - Vi värderar bara det vi ser. Och det är en metafor i sig eftersom många människor går runt och tar allt för givet. Men missar det mesta eftersom hela livet handlar om att se, säger Anders Ljungberg.

Humorn är också ständigt närvarande i Ljungbergs formgivning. Bland hans senaste alster främst kanaliserad genom en container som agerar värdpotatis till ett otal plastslangsgroddar. Container eller entertainer?

Annons
Annons
Annons