Annons
X
Annons
X

Gillberg förlorade i Europadomstolen

För första gången på 16 år kom i dag en dom mot Sverige i Europadomstolens stora kammare som är högsta instans.

Av TT
(uppdaterad)
Rättegången 2005 där Christopher Gillberg stod åtalad för tjänstefel efter att ha vägrat lämna ut sitt forskningsunderlag fick stor uppmärksamhet. Den fällande domen var början på en lång juridisk process som i morgon avslutas i Europadomstolen.
Rättegången 2005 där Christopher Gillberg stod åtalad för tjänstefel efter att ha vägrat lämna ut sitt forskningsunderlag fick stor uppmärksamhet. Den fällande domen var början på en lång juridisk process som i morgon avslutas i Europadomstolen. Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/SCANPIX

Frågan var om svenska staten kränkte professor Christopher Gillbergs rättigheter när han dömdes för tjänstefel för att han vägrade att lämna ut sitt forskningsmaterial kring adhd och damp eftersom barnen i studien lovats sekretess.

Svaret är nej - enligt domstolen är de två artiklar i Europakonventionen som Gillberg åberopat inte är tillämpliga i det här fallet.

Det principiella i ärendet har handlat om att offentlighetsprincipen ställs mot tystnadsplikt och skydd för personlig integritet.

Annons
X

I första vändan i Europadomstolen friades Sverige i november 2010.

Liksom Europadomstolens första prövning så har inte Grand Chamber, där 17 domare ingår, tagit hänsyn till om kammarrätten gjorde rätt som beslutade att forskningsmaterialet skulle lämnas ut. Man har endast prövat fallet utifrån artikel 8, som handlar om rätt till skydd för privat- och familjeliv, och artikel 10, som handlar om yttrandefrihet.

Domstolen anser inte att hans rättigheter till privatliv och yttrandefrihet har påverkats av att han dömdes för tjänstefel. Europadomstolen konstaterar att han är kvar som professor och att han fått stöd från flera andra forskare.

Stäng

SvD GÖTEBORG – dagligt nyhetsbrev med de viktigaste nyheterna från Göteborg (må-fr)

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De återverkningar som tjänstefelsdomen kan ha haft på hans yrkesverksamhet anser Europadomstolen inte överväger vad som var förväntade konsekvenser av en brottmålsdom.

    Domstolen går heller inte på Gillbergs linje om en slags omvänd rätt till yttrandefrihet, att han skulle ha rätten att tiga om materialet.

    Gillbergs fall kan, enligt Europadomstolen, inte jämföras med en journalist som skyddar sina källor. Forskningsmaterialet tillhörde Göteborgs universitet och var därmed offentligt.

    Europadomstolen tar också upp det faktum att de svenska domstolarna konstaterade att Gillberg gav alltför långtgående sekretesslöften till de inblandade i studien.

    Att han inte var barnens läkare gör också att han inte kan ses som drabbad, enligt Europadomstolen.

    Christopher Gillberg är fortsatt verksam som professor vid Göteborgs universitet och är sedan 2010 knuten till Gillbergcentrumet, som startades med syfte att sprida forskning inom bland annat adhd, autism och anorexia.

    Han har bestämt sig för att inte själv kommentera domen, hälsar han via mejl. Innan utslaget kom lämnade han den här kommentaren:

    ”Jag är glad att domstolen fann ärendet tillräckligt viktigt för att bli föremål för överläggningar i Grand Chamber, och noterar med intresse och oro att svenska regeringen inför domstolen hävdade att internationellt vedertagna forskningsetiska regler faktiskt inte gäller i Sverige”.

    Bråket kring Christopher Gillberg har pågått i över tio år. Det började med att barnläkaren Leif Elinder från Uppsala och sociologen Eva Kärfve från Lund ifrågasatte Gillbergs slutsatser om damp och behandlingsmetoderna med bland annat amfetamin. De ville granska underlaget från hans forskning. Gillberg hade följt 141 barn från förskoleåldern till vuxenlivet från 1970-talet till 1990-talet.

    Tre kammarrättsdomar slog fast att materialet skulle lämnas ut till Elinder och Kärfve med krav på sekretess, men Gillbergs motstånd var kompakt. Han hänvisade till att barnen och deras familjer berättat om känsliga uppgifter under löfte om att informationen skulle vara hemlig för alla utom Gillbergs forskningsgrupp.

    För det dömdes han till villkorlig dom och 50 dagsböter för tjänstefel i både tingsrätt och hovrätt. Högsta domstolen (HD) tog inte upp fallet. Då vände han sig till Europadomstolen.

    Tre av hans medarbetare såg till att materialet aldrig kan granskas av någon annan. De förstörde alltihop 2004, vilket de också dömdes för.

    Göteborg TT

    Annons
    Annons
    X

    Rättegången 2005 där Christopher Gillberg stod åtalad för tjänstefel efter att ha vägrat lämna ut sitt forskningsunderlag fick stor uppmärksamhet. Den fällande domen var början på en lång juridisk process som i morgon avslutas i Europadomstolen.

    Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X