Annons

Giesecke: Forskare bör hålla sig i sina områden

Johan Giesecke, tidigare statsepidemiolog.
Johan Giesecke, tidigare statsepidemiolog. Foto: Ingvar Karmhed

Avsaknaden av pålitlig kunskap kring coronaviruset betonar vikten av självinsikt för dem som diskuterar hanteringen. Det skriver professor emeritus Johan Giesecke, tidigare statsepidemiolog.

Under strecket
Publicerad

Det är ont om bra vetenskap när det gäller effekten av olika åtgärder för att begränsa smittspridning i en pandemi. Det enda som helt säkert hjälper är att tvätta händerna – och det har vi vetat i 150 år. Avsaknaden av pålitlig kunskap förklarar varför länder väljer att göra olika: ingen vet vad som verkligen fungerar, och man väljer åtgärder antingen på basis av skakiga data eller av politiska skäl. Det är viktigt för politiker att visa dådkraft, och det blir nästan en tävling i att införa de mest drastiska åtgärderna. Medierna spelar också en roll: varför gör inte vi i vårt land som de har gjort i land X?

I stället för att försöka mäta effekten av olika åtgärder kan man använda matematiska modeller. Men alla modeller kräver att man för olika parametrar matar in siffervärden – värden som vi ofta saknar och måste uppskatta eller gissa. Exempel bland nyligen publicerade modeller är ”hur stor andel av de smittade är helt eller nästan symptomfria?” (alltså så att de inte upptäcks av sjukvården). Detta okända värde spelar en avgörande roll för beräkning av framtida dödlighet och vårdbehov. Dessa modeller räknar också med en given, maximal kapacitet att vårda svårt sjuka, vilket är orealistiskt. Beredskapen att ta hand om corona-smittade i svensk sjukvård ökar dag för dag.

Annons
Annons
Annons