Annons

Torgny Nordin:Getens väg från syndabock till julbock

Getter har alltid haft en viktig symbolisk plats i nordisk kulturhistoria. Med moderniteten blev de överflödiga och rasade snabbt i antal, men de lever ännu kvar i föreställningsvärlden, inte minst tack vare Jenny Nyströms julbockar.

Publicerad

I välsorterade tidningskiosker kan man fortfarande hitta nytryck av klassiska julkort med gnistrande snö, uppburrade domherrar, strävsamma tomtar – och julbock. Allt känns igen och verkar liksom angenämt bekant. Fast hur är det egentligen med julbocken? Var kom den ifrån, och hur många, om någon, har stött på en levande julbock?

Det är knappt man ser dem. Men om man tittar noga på riktigt gamla fotografier från samiska lägerplatser – tagna av skickliga fjällfotografer som Oscar Halldin, Borg Musch och Nils Thomasson – kan man upptäcka djur som vanligtvis inte brukar associeras med renskötsel. Utanför tältkåtorna står nämligen getter. I själva verket hade dessa getter stor betydelse för samerna, och när renrajderna under vår och höst flyttade genom fjällvärlden fick de snällt följda med.

Annons
Annons
Annons