Annons

John Swedenmark:Gerður Kristnýs dikt ger nytt liv åt jättekvinna

Gerður, av jättarnas stam, går i den gamla isländska dikten med på att träffa guden Freyr. I sin prisbelönta omdiktning ger Gerður Kristný en feministisk vinkling samtidigt som hon behåller urdiktens formspråk.

Uppdaterad
Publicerad

Bland de fornisländska dikterna – denna yviga blandning av allvar och spex, som stilistiskt spänner från uråldrigt till tillfällighetsskrivet – finns en dikt i dialogform som beskriver hur guden Freyr (Frej) råkar få syn på flickan Gerður från tronen Hlíðskjálf, där man har uppsikt över allt i alla världar – en tidig föregångare till internet. Hon är av jättarnas stam och bor i Jötunheim, men det verkar inte dämpa beundrarens passion. Jättarna i Utgård var av allt att döma inte så storvuxna som vardagsspråket vill ha dem till i dag.

Freyr blir blixtförälskad i hennes ”armar som lyste” och skickar iväg sin tjänare Skírnir för att ordna en date. Skírnir inleder med att erbjuda henne unika dyrbarheter som ringen Draupnir, övergår sedan till galdrar (förbannelser) och hot, ända tills Gerður utan synbar anledning faller till föga och går med på att träffa Freyr i lunden Barri.

Annons
Annons
Annons