Gerners teori om en ”hjärnridå” nedvärderar det ryska folket

Under strecket
Publicerad
Annons

I ett inlägg den 16/5 klagar Kristian Gerner över att jag i två recensioner beskyllt honom för att vara fördomsfull mot ryssar. Han har inget skäl att klaga. Jag har i själva verket bedömt hans historiska forskning positivt i båda recensionerna, och jag har alltid delat hans avsky för det kommunistiska Sovjet. Däremot har jag på goda grunder tagit avstånd från hans extremt negativa hållning till det han uppfattar som rysk mentalitet. Den hållningen kommer bland annat till uttryck i den av honom och Stefan Hedlund lanserade teorin om en ”hjärnridå” mellan ett av rationalism och individualism präglat Västeuropa och ett ryskt-ortodoxt Östeuropa ”präglat av en dogmatisk svartvit världsbild utan utrymme för individuellt ansvar och initiativ, kompromiss, modernt ekonomiskt tänkande och skiljelinjer mellan politik och moral” (jag citerar här Gerners egna ord).

Nu vill Gerner göra gällande att den teorin inte lanserats av honom själv utan av de sovjetiska semiotikerna Jurij Lotman och Boris Uspenskij. Detta är för det första verklighetsförfalskning. Lotman och Uspenskij har aldrig givit uttryck för en så rabiat antirysk uppfattning, och de åberopas inte heller i boken ”Hjärnridån” eller i de av mig recenserade Östersjöböckerna. Men även om så hade varit fallet, skulle det inte ha ursäktat Gerners nedvärderande uttalanden om ett helt folk. Numera har Gerner tydligen insett att han måste distansera sig från denna typ av uttalanden, om han vill behålla sin trovärdighet som Rysslandsexpert och forskare om Östersjöländernas historia. Det är förträffligt. Om han fortsätter lite längre i samma riktning, kanske han till slut begriper att man inte behöver vara anhängare till Stalin eller Gulag för att försvara vanliga ryssars rätt att uppfattas som intellektuellt likvärdiga med västeuropéer.

Annons
Annons
Annons