Annons

Genvägen till livets innersta kärna

För 100 år sedan myntade dansken Wilhelm Johannsen ordet gen, även om det skulle dröja innan vetenskapen kunde precisera dess innebörd. Under tidiga år utnyttjades begreppet av rasbiologin, innan det fick sin moderna individcentrerade användning.

Under strecket
Publicerad

Det har i år gått exakt 100 år sedan begreppet gen myntades. Den danske växtfysiologen Wilhelm Johannsen ville ha ett neutralt ord för det ”något” som i könscellerna bestämmer att en katt blir en katt och en hund en hund. I sin bok från 1909, ”Elemente der exakten Erblichkeitslehre” (Den exakta ärftlighetslärans element), förklarade Johannsen fördelarna med ordet gen framför tidigare använda termer som anlag, faktor, pangen och liknande. Fördelen låg inte minst i att begreppet var helt fritt från alla associationer: ”Das Wort Gen ist völlig frei von jeder Hypothese”.

Det nya som genen införde i ärftlighetsanalysen var en stark och oväntad konstans. En gen för vit blomfärg kan överföras i många generationer av plantor med röda blommor, men när väl två sådana gener för vithet sammanstrålar så blir blomfärgen vit oberoende av den tidigare historien. Genom analyser av välplanerade korsningar kom ärftlighetsforskarna fram till att generna uppför sig som i det närmsta oföränderliga partiklar. Den blandning som man sedan urminnes tider sett i nedärvningen visade sig rymma en hård inre kärna.

Annons
Annons
Annons