GundaGenom grisen får vi syn på livet

Med sin väldiga kroppsmassa framstår Gunda som en hel kontinent.
Med sin väldiga kroppsmassa framstår Gunda som en hel kontinent. Foto: Folkets Bio

”Gunda” följer en griskull på en norsk bondgård. Men det är inte en aktivistfilm så mycket som en film om livet. Vi kan förföras och förfäras av djurens tillvaro, men också spegla oss själva i den.

Under strecket
Publicerad
Efter att ha genomlevt den kanske bästa tiden av sina liv omhändertas kultingarna på gården.

Efter att ha genomlevt den kanske bästa tiden av sina liv omhändertas kultingarna på gården.

Foto: Folkets Bio
Annons

Ibland riskerar paketeringen av en film att snäva av perspektiven mer än nödvändigt. Ta fallet ”Gunda”, en dokumentär om livet på en grisfarm som hyllats i festivalvärlden sedan premiären i Berlin förra året, även av en namnkunnig elit. Paul Thomas Anderson har kallat filmen ”pure cinema” medan Joaquin Phoenix – ”Hollywoods kändaste vegan” – gick in som samproducent till filmen när han drabbades vid en tidig tittning av filmen.

Regissören Viktor Kosakovskij har också bistått med sin egen historia när han som fyraåring blev ”Sovjets första vegetarian”, då i samband med att han fick sin egen griskulting slaktad lagom till jul. Sedan dess har han velat göra en film om grisar. Risken är påtaglig att dessa paratexter, kringfakta som omvärlden gärna slår mynt av, riskerar att ställa sig i vägen för filmen, göra den mindre än vad den är.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons