Håkan Lindgren:Generna och kroppen – vem använder vem?

Ju mer vi vet om hur generna använder sig av oss, desto bättre kan vi använda vi oss av dem. Men att förstå generna är komplicerat: generna reglerar organismen samtidigt som miljön reglerar generna. Och miljön? Den formas av organismen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Modell av DNA-spiralen.

Foto: PICA PRESSFOTO / SCANPIX
Annons

I april nästa år är det tio år sedan The human genome project (i Sverige mest känt som Hugo-projektet) nådde sitt mål. Ni kommer kanske ihåg de förhoppningar och farhågor som fyllde tidningarna medan arbetet med att kartlägga människans DNA gick för högvarv: vad allt skulle vi inte kunna göra när vi kunde läsa våra egna gener som en öppen bok! Vi fick förstås inte en samling slutgiltiga svar, i stället öppnades ett nytt, ännu större forskningsfält: epigenetiken.

Så fort människans DNA började bli läsbart var följdfrågan given: hur används den här informationen i kroppen? En gen gör ingenting alls om den inte är aktiverad. Genernas aktivitet regleras av den cell i vars cellkärna de befinner sig. För att komma vidare behövde man studera de mekanismer i cellen – och i kroppen som helhet – som avgör vilka gener som kommer att läsas och vilka som förblir inaktiva.

Annons
Annons
Annons