X
Annons
X
Recension

Selma Lagerlöf : Sveriges modernaste kvinna Gediget verk om Lagerlöf en sinnlig upplevelse

Mycket har skrivits om Selma Lagerlöf. Så mycket att man undrar: behövs verkligen ännu ett verk om författaren? Något standardverk är kanske inte den nya boken, men väl ett praktverk med en uppsjö vackra bilder.

Lagerlöfforskaren Anna Nordlund och bildredaktören Bengt Wanselius har gjort ett gediget arbete med att skildra Lagerlöfs liv i text och bild. Foto: Axel Malmström/Max Ström

"Har ni någon ärelystnad?" Det är sent 1880-tal, och en elev vid elementarläroverket för flickor i Landskrona som undrar. Hennes lärare svarar: "Att bli Sveriges största skald."

Ja, Selma Lagerlöf hade målet klart. Förhoppningarna kom tidvis att grusas längs vägen – inte minst efter debuten med "Gösta Berlings saga" (1891) – men nog kan man säga att tiden i stort gett hennes ambition rätt.
Skrivandet var ett livsmål i sig för Selma Lagerlöf. 1939, året innan hon dör, skriver hon i ett brev till Ida Bäckmann: "Och så skall jag säga dig, om du inte vet det förut, det är något förtrollande fängslande, nästan bedövande i att skriva. Inte för att jag ännu åstadkommit något fullt bra, men det är i alla fall roligare än allt annat i världen."

Lagerlöfforskaren Anna Nordlund och bildredaktören Bengt Wanselius har gjort ett gediget arbete med att skildra Lagerlöfs liv i text och bild.

Foto: Axel Malmström/Max Ström Bild 1 av 3

Sophie Elkan och Selma Lagerlöf fotograferade i början av 1900-talet i Sophies hem i Göteborg. Uppgift om fotograf saknas.

Foto: Max Ström Bild 2 av 3

Selma Lagerlöf Selma på Mårbackas balkongen 1933. Hennes ansikte pryder inte längre tjugolappen, kanske är hon på väg ut ur det allmänna medvetandet.

Foto: Okänd fotograf/ Aftonbladet /IBL/Max Ström Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X