Annons
X
Annons
X

”Ge unga bättre chans att lära sig på plats”

Byggbranschen behöver bli långt bättre på att erbjuda praktikplatser och prao. Det är ett sätt att skapa intresse och ge ungdomar större möjligheter att välja yrkesutbildningar, skriver studievägledare Monika Fröhlich i en replik.

Monika Fröhlich
Monika Fröhlich Foto: Privat

REPLIK | YRKESUTBILDNING

I en debattartikel på SvD Debatt 2/3 står att läsa om bristen på elever vid yrkesutbildningarna. Artikeln är skriven av Johan Aspelin, vd för golvbranschen, där han sorgligt nog avslutar artikeln med att lärare och studievägledare presenterar yrkesprogrammen som andra klassens utbildningar.

Vi studie- och yrkesvägledare i Norrköpings kommun känner inte alls igen oss i påståendet. Majoriteten av oss har arbetat 20 år eller mer som studie- och yrkesvägledare och aldrig hört någon förmedla detta påstående till elever som ska göra sina yrkesval.

Jag undrar om Aspelin ställt sig frågan, vad byggbranschen själva gör för att öka antalet sökande till byggprogrammet alternativt hantverksprogrammet där golvläggare utbildas? Och vad gör branschen för att utbilda vuxna?

Annons
X

Jag arbetade i en medelstor stad i början av 2000-talet och fram till 2014. Vi hade då fler sökande till byggprogrammet än antal platser. En orsak till att vi inte kunde ta in fler elever var att byggbranschen inte kunde garantera alla elever arbetsplatsförlagd lärande (APL).

Jag kan nog med säkerhet säga att fler elever söker yrkesprogrammen i de mindre orterna än i storstäder som Stockholm och Göteborg. En annan anledning till att färre elever söker sig till byggbranschen i dag är att praktisk arbetslivsorientering (prao) har minskat i omfattning och till och med helt försvunnit på många orter i landet. Intressant i denna fråga är hur många prao-platser golvbranschen erbjuder grundskolorna i årskurs 7-9 för de elever som är på väg att göra sina yrkesval.

Om elever inte vet vad en bransch innebär, hur ska då intresset vakna hos våra ungdomar. Det gäller inte bara golvbranschen, utan alla branscher behöver göra en insats. Det är inte studie- och yrkesvägledarnas uppgift att förse olika branscher med sökande. Det hjälper inte att bara skicka ut broschyrer som dammar i bibliotekets hyllor eller utanför en studie- och yrkesvägledares dörr. Eller skickas hem som post där det läggs på hög med annan reklam.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det finns naturligtvis många flera orsaker som är avgörande för elevers val till gymnasiet. Här nämner jag några som är min egen uppfattning.

    • Vi lever idag i en alltmer digital värld som tilltalar ungdomar.

    • För cirka 10 år sedan trodde många att Komvux skulle försvinna och då göra det omöjligt att komplettera med studier utifall en nedgång inom någon yrkesbransch skulle uppstå. Komvux försvann inte men tillgången på platser skars ner efter att vi fick en borgerlig regering som styrde vårt land.

    • Med nya gymnasiereformen togs INTE möjligheten bort att läsa in grundläggande behörighet till högskolan, men systemet gjorde att de elever som var/är intresserade till stor del måste läsa utökade kurser.

    • Branscherna själva var med och påverkade den nya gymnasieskolan genom sina krav och för de flesta verkade det vara viktigare att eleverna skulle/ska läsa religion och historia istället för de kurser som kan möjliggöra behörighet till högskolan inom det individuella valet, utan att välja utökade kurser.

    • Alla program vill ha elever med höga betygspoäng. Det finns också elever som inte är intresserade av att läsa in behörighet till högskolan och inte har högsta betyg, men som ändå skulle bli duktiga hantverkare. Med det nya betygssystemet ”sållas” elever bort som faktiskt kanske är gediget intresserade av ett yrkesprogram. Obehöriga elever till nationella program antas istället till Introduktionsprogrammet. Ett av dessa är Yrkesintroduktion, en inriktning som många branscher skulle kunna engagera sig i och göra mycket för genom att erbjuda APL och som då skulle höja statusen för inriktningen och kunna ses som ett mycket bra alternativ till ett nationellt program.

    • Många utlandsfödda elever gör en fantastisk resa inom skolvärden. De blir godkända i svenska och alla andra behörighetsämnen till nationella program, men många saknar ett godkänt betyg i engelska. De har då möjlighet att söka dispens i ämnet. Ändå ska de granskas om de klarar programmet de söker, något ingen ”svensk” elev behöver genomgå. Man kan fråga sig varför inte ett G i hemspråk kan ersätta engelskan och på så vis ge behörighet till ett nationellt program. Här är jag säker på att många branscher ”missar” många möjliga elever till exempel branschen som Aspelin företräder.

    För att råda bot på detta kommer byggindustrier här i Norrköping arrangera en byggmässa för alla elever i årskurs 8 för att förhoppningsvis öka intresset till branschen. Vi i Norrköpings skolor har valt att besöket för eleverna ska vara obligatoriskt.

    Alla studie- och yrkesvägledare inom de kommunala grundskolorna ställer sig bakom byggmässan och ser det som ett mycket bra tillfälle för eleverna att ta del av en bransch som många av dem inte känner till.

    Johan Aspelin är välkommen att besöka mässan för en chans att se vad en bransch kan åstadkomma. Jag ska se till att Aspelin, om han så önskar, får träffa både studie- och yrkesvägledare och medföljande lärare för att se om hans påståenden stämmer.

    Monika Fröhlich

    samordnare/studie- och yrkesvägledning, utbildningskontoret, Norrköping

    Annons
    Annons
    X

    Monika Fröhlich

    Foto: Privat Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X