Annons
X
Annons
X

”Ge oss en chans att nå ut till de ny­anlända”

Att regeringen lägger 77 miljoner på en satsning som sedan inte ges praktiska möjligheter att fungera är ett enormt slöseri. Vi står redo med kurser, mentorskap och nätverk. Ge oss en chans att nå ut till de ny­anlända, skriver åtta organisationer.

Vi vill fortsatt vara med och ta ­ansvar för att tillvarata entre­pre­nörskraften bland ny­anlända. Men inför den nya projekt­omgången krävs att Arbets­förmedlingen och Tillväxtverket tar ett gemensamt ansvar för ett bättre samarbete, skriver artikelförfattarna.
Vi vill fortsatt vara med och ta ­ansvar för att tillvarata entre­pre­nörskraften bland ny­anlända. Men inför den nya projekt­omgången krävs att Arbets­förmedlingen och Tillväxtverket tar ett gemensamt ansvar för ett bättre samarbete, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

DEBATT | ARBETSMARKNAD

Sveriges välstånd är beroende av fler och växande företag. Samtidigt har många av de nu 75 000 nyanlända som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag idéer och erfarenheter som kan omsättas i före­tagande. Genom företagande skulle det ­kunna gå fortare för fler att kunna försörja sig själva och bidra till samhället.

Redan i dag utgör personer med utländsk bakgrund en betydande del av Företags­sverige. Mellan 2006 och 2014 har antalet ­anställda i företag ledda av personer med ­utländsk bakgrund ökat med 43 procent, från 253 210 till 361 226 och omsättningen för företag ledda av personer med utländsk bakgrund ökade med 64 procent.

En historisk tillbakablick visar att särskilt syrier utmärker sig. År 2007 drev män från Syrien företag fyra gånger så ofta och kvinnor från Syrien dubbelt så ofta, jämfört med in­rikes födda.

Annons
X

Skulle nyanlända från Syrien driva företag i samma utsträckning som tidigare invandrade från Syrien kan det med andra ord få stora effekter på företagandet och sysselsättningen. Det är en potential vi inte har råd att gå miste om.

Regeringen tycks ha insett potentialen och har avsatt 77 miljoner kronor för insatser som ska främja nyanländas företagande i Sverige under perioden 2016–2020. 

Samtliga undertecknare har drivit så ­kallade Snabbspår för företagare inom ramen för den första utlysningen. Vi ser alla stor potential för satsningen. 

Men det finns också betydande hinder, där de mest påtagliga är bristen på samordning mellan Tillväxtverket och Arbetsförmed­lingen samt Arbetsförmedlingens obefintliga strategi för att arbeta med nyanlända och före­tagande. 

Övriga snabbspår organiseras internt inom Arbetsförmedlingen – det finns utarbetade vägar för att hitta deltagare och nå ut med informa­tion.

När det gäller snabbspåret för företagare råder en stor osäkerhet om hur Arbetsförmedlingens anställda ska förhålla sig till insat­serna och huruvida dessa konkurrerar med Arbetsförmedlingens starta eget-satsningar – kurser och projekt som upphandlats av andra externa aktörer.

Om vi inte hittar deltagare kan vi inte utbilda nya företagare.

Vi vill fortsatt vara med och ta ansvar för att tillvarata entreprenörskraften bland ny­anlända. Men inför den nya projektom­gången som startar våren 2017 och löper till utgången av 2019 krävs att Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket tar ett gemensamt ansvar för ett bättre samarbete.

1. Arbetsförmedlingen måste få ett tydligt uppdrag att arbeta stödjande mot de företagsfrämjande insatserna som pågår inom ramen för regeringens satsning. Dessa borde inte behöva upphandlas utan klassas som en ”övrig aktivitet”. 

2. Personerna som är inskrivna i etableringen måste kunna delta i dessa företagsfrämjande insatser inom ramen för sin etableringsplan och med bibehållen etableringsersättning.

3. Arbetsförmedlingens handläggare måste kompetensutvecklas ytterligare inom området företagande. Möjligheten att arbeta stödjande mot insatserna förutsätter att arbets­förmedlarna har förståelse för såväl före­tagande som hur de ska identifiera och kompetenskartlägga nyanlända med före­tagar­bakgrund.

4. Kartläggning av personer med intresse för och erfarenhet av företagande måste förbättras. I dag finns ingen kodning av före­tagare. Kategorin ”företagare” måste läggas till bland SSYK-koderna och en omkodning bör ske av samtliga nyanlända inskrivna i etableringen för att fånga upp dem som redan är inne i systemet. 

5. Med tanke på att det i dag saknas en kartläggning av nyanlända med erfarenhet av och intresse för företagande, måste aktörer som driver projekt inom ramen för regeringens satsning få en rimlig chans att arbeta uppsökande med att identifiera deltagare. I dag upplevs stora problem med att få tillgång till Arbetsförmedlingens forum och kana­ler. Ett centralt direktiv måste fattas om att ge aktörer som driver företagsfrämjande program en möjlighet att nå ut via och i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. 

Problemet är i grunden mycket enkelt: om vi inte hittar deltagare kan vi inte utbilda nya företagare. Att regeringen lägger 77 miljoner kronor på en satsning som sedan inte ges praktiska möjligheter att fungera är ett enormt slöseri med såväl mänskliga som mone­tära resurser. 

Vi står redo med kurser, mentorskap och nätverk. Ge oss en chans att nå ut till de ny­anlända – så får fler möjligheten att starta före­tag och bidra till arbetstillfällen och tillväxt!

Anna Jansson Libietis

projektansvarig Nyanlänt Företagande, Företagarna

Harry Goldman

vd Nyföretagarcentrum Sverige

Gordon Hahn

ordförande Coompanion Sverige

Iva Parizkova Ryggeståhl

ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö

Per-Ove Persson

projektledare Hushållningssällskapet

Malin Pfeiffer

projektledare Ekshärligt i Hagfors

Christina Torstensson

projektledare Västervik Framåt AB

Thomas Åberg

verksamhetschef Convoy

Annons
Annons
X

Vi vill fortsatt vara med och ta ­ansvar för att tillvarata entre­pre­nörskraften bland ny­anlända. Men inför den nya projekt­omgången krävs att Arbets­förmedlingen och Tillväxtverket tar ett gemensamt ansvar för ett bättre samarbete, skriver artikelförfattarna.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X