Annons

”Ge nya matupproret kraftfullt politiskt stöd”

Det pågår ett matuppror där alltfler människor söker nya vägar för att äta bra mat. Gårdsbutiker, andelsjordbruk, stadsodling och småskaligt mathantverk är några exempel på företeelser som växer. Regeringen verkar dock vilja fortsätta med en matpolitik som stöder en helt motsatt utveckling, skriver debattörerna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren.

Under strecket
Publicerad

Allt färre djurraser och växtsorter står för huvuddelen av maten, skriver författarna.

Foto: Malin Hoelstad

Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren.

Foto: Kolbjörn Örjavik

Allt färre djurraser och växtsorter står för huvuddelen av maten, skriver författarna.

Foto: Malin Hoelstad
Allt färre djurraser och växtsorter står för huvuddelen av maten, skriver författarna.
Allt färre djurraser och växtsorter står för huvuddelen av maten, skriver författarna. Foto: Malin Hoelstad

En växande skara människor väljer att handla mat direkt från bonden eller den lilla mathantverkaren och det finns nu cirka 1 200 gårdsbutiker i Sverige. Även andra typer av direktförsäljning till konsument sprider sig snabbt. Mest långt­gående är andelsjordbruk, där konsumenter och jordbrukare går samman för att odla eller föda upp sin egen mat tillsammans. I de populära stadsodlingarna väljer man att smälta samman rollerna som producent och konsument. Under de senaste åren har det startats en rad nya småskaliga mejerier, charkuterier, bryggerier och bagerier. Försäljningen av ekologisk mat fortsätter öka och uppgår nu till drygt 7 procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Intres­set för maten tar sig också uttryck i att folk avstår från livsmedel med tillsatser eller annat de anser vara onyttigt och vegetarisk mat ökar motiverad av etik, hälsa och miljöhänsyn.

Annons
Annons
Annons