Mikael Mölstad:Gårdsförsäljning är fullt möjligt

Mikael Mölstad
Mousserande vin från Carl-Otto Ottergren från vingården vid Köpingebro, på Österlén i Skåne.
Mousserande vin från Carl-Otto Ottergren från vingården vid Köpingebro, på Österlén i Skåne. Foto: Staffan Andersson/TT

Återigen ska möjligheten till gårdsförsäljning utredas. Av politikerna kan man förvänta sig ett nej, trots att försäljningen kan skötas på ett fullt rimligt vis.

Under strecket
Publicerad
Annons

Ett nytt år har just börjat – förhoppningsvis bättre än det förra. I vinvärlden har ändå det mesta tuffat på som vanligt. Det finns ingenting som rår på en bransch som klarat sig genom krig och pandemier – finanskrascher och alkoholförbud. Nu handlar det om dramatiska klimatförändringar. En positiv effekt är dock att det växer upp vingårdar i Sverige. Något som aktualiserar detta med gårdsförsäljning.

Nu är det nämligen dags igen. I Januariavtalet 2019 fick centern och liberalerna med en paragraf om att en utredning kring gårdsförsäljning skulle tillsättas senast 2020. Socialdemokraterna ville inte. De gillar inte idén. Två tidigare utredningar har också resulterat i ett tydligt: Det går inte. Det kommer sannolikt bli samma sak nu.

Varför blir det alltid ett nej? Främsta skälet att mandatet för utredaren har en avgörande begränsning: ”En förutsättning för uppdraget är att Systembolagets monopol säkras”. Det klargörs också att varken EU-rätt eller folkhälsa får riskeras. Utredaren ges ingen chans att runda dessa frågor.

Annons
Annons

Grundproblemet är även att ingen politiker på allvar vill utmana Systembolagets detaljhandelsmonopol. Antingen tror de att Systembolagets monopol är en förutsättning för folkhälsan – eller är de bekväma med att Systembolaget sköter det mesta av alkoholpolitiken i Sverige. Kort sagt: Nästan alla svenska politiker tycker att alkoholpolitik är jobbigt – det finns liksom ingen politisk uppsida.

Är det ändå möjligt att få till en gårdsförsäljning? Ja, jag tror faktiskt det. Men då måste Systembolaget vara med på tåget. Så länge de sätter klackarna i marken går det inte.

Mitt förslag bygger då på att begränsa möjligheterna till gårdsförsäljning. I korthet: Bara de som odlar råvaran och producerar drycken på plats ska kunna bli gårdsförsäljare. Alkoholhalten ska begränsas till max 15 volymprocent. Enkla regler.

Faktum är att det är helt riskfritt att testa – till skillnad från vad många politiker tror.

Allt detta ska certifieras av tredje part. Det fiffiga är att då kan Systembolaget göra dessa gårdsförsäljare till specialombud, innanför sitt monopol, så länger de sköter sin certifiering. Samtidigt kan produkterna också finnas på Systembolaget – om producenten önskar.

Finns det några risker med detta? Faktum är att det är helt riskfritt att testa – till skillnad från vad många politiker tror. EU-kommissionen har knappast något att invända med denna konstruktion. Vill någon starta en juridisk process är det inga problem. Har kommissionen då invändningar kan regeringen alltid backa tillbaka från beslutet. Men varför inte testa i mindre skala?

Höganäs kommun i nordvästra Skåne har nämligen ansökt om att få bli pilotkommun för gårdsförsäljning av vin – för sjätte gången. Envist, javisst, men det är också rätt kommun eftersom landets två överlägset största vingårdar, Arilds och Kullabergs, ligger där.

Käre utredare, hör av dig så ska jag gärna utveckla mina tankar kring detta. Och tänk på: Införandet av gårdsförsäljning skulle vara en fantastisk signal som visar att svenska regeringen tror på en levande landsbygd. Belöningen skulle bli betydande: En växande besöks- och jordbruksnäring som skulle kunna ge miljarder i nya skatteintäkter – och glada vinbönder.

Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons