Annons
X
Annons
X

Gapet som visar risken för en svensk bostadsbubbla

Att köpa ett hus kostar i dag i genomsnitt åtta årslöner – tio år tidigare var priset fem årslöner. Gapet indikerar en risk för bostadsbubbla, varnar experter.

I dag samlas ledamöterna på Riksbanken för att besluta om penningpolitiken. Någon förändring av styrräntan är inte att vänta när beskedet presenteras imorgon. Men återigen kan det komma att sippra ut oro kring de svenska hushållens stora skuldsättning - en tydlig prioriteringsfråga för inte minst riksbankschefen Stefan Ingves.

Oron kan vara befogad, hävdar experter som SvD Näringsliv har talat med. Enligt dem bör huspriserna och den disponibla inkomsten öka i samma takt, annars finns en risk bostadsbubblor. Det är en syn som flera internationella studier skriver under på.

Nyligen kom nya siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB) som visar att villor i riket fortsätter att stiga i pris. Under det tredje kvartalet var ökningen visserligen försiktig jämfört med föregående tre månader, men sett över längre tid har huspriserna sprungit iväg i förhållande med inkomstutvecklingen.

Annons
X

Under en tioårsperiod har priserna på villor ökat med nästan 100 procent och priserna på bostadsrätter med över 200 procent. Det kan jämföras med lönerna som under samma period har ökat med 33 procent.

– Vi har byggt upp en rejält farlig situation. Om bostadspriserna går ned, är det naturligt att hushållen börjar dra ned på konsumtionen och då stannar hjulen av, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH.

Bostadspriserna jämfört med inkomstutvecklingen sticker ut framför allt i storstadsområdena, och ännu mer i Västra Götaland och Skåne än i Stockholm. Stockholm har fortfarande högst genomsnittspriser, men det är de andra två länen som visar upp den mest dramatiska ökningen jämfört med inkomstutvecklingen.

Men – och det är enligt samma experter ett viktigt men – det finns ett antal faktorer utöver inkomsten som har gjort att hushållens förmåga att betala för sina bostäder också har ökat under de senaste tio åren. Bland de viktigaste faktorerna återfinns en låg räntenivå och en bostadsbrist i storstadsområdena.

Betydelsen av räntenivån syns inte minst i början av 1990-talet efter finanskrisen, som fick de rörliga bostadsräntorna att stiga till 24 procent. Samtidigt avstannade bostadsmarknaden och priserna på villor sjönk betydligt jämfört med inkomstutvecklingen. Men med 1991 som utgångspunkt matchade bostadspriserna och inkomstutvecklingen varandra drygt tio år senare. Därefter kom bostadspriserna att skjuta i höjden och gapet att växa.

Den tidigare riksbanksledamoten Lars E.O. Svensson har tittat närmare på bostadspriserna i förhållande till inkomstutvecklingen för 2007 och framåt. Han anser att de faktorer som påverkar bostadspriserna hade ett större genomslag före 2007, och att en utplaning av dess effekter har bidragit till att bostadspriserna i förhållande till disponibel inkomst har närmat sig varandra under de senaste åren.

– Från 2005 har bostadsrätterna fördubblats i värde. Det ser otäckt ut. Men utgår man från 2007 ser det inte alls så vansinnigt ut. Man kan vända diagram så att folk skräms upp, säger han.

Finansinspektionen har däremot, precis som Riksbanken, visat större oro. I takt med att bostadspriserna blir högre i förhållande till den disponibla inkomsten stiger också hushållens skulder. Finansinspektionen anser att amorteringskulturen i Sverige bör stärkas och vill att bankerna ska erbjuda hushållen individuella amorteringsplaner. I dem ska det tydligt visas hur regelbundna avbetalningar på lånen påverkar hushållens ekonomi på lång sikt.

Även professor Stellan Lundström betonar vikten av att amortera. Han hade hellre sett ett ”amorteringsgolv” än ett bolånetak.

– Då skulle fler komma i fråga för att köpa ett hus, och vi skulle få en sundare bild av både belåning och skuld. Det är sunt att amortera.

Annons
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X