Gösta Adrian Nilsson, GAN, "Sjömanskompositioner - färgens dramatik och stadens dynamik"GAN:s energi och optimism känns än i dag

GAN, ”Söndagspromenad”, 1917, olja.
GAN, ”Söndagspromenad”, 1917, olja. Foto: Sven-Harrys konstmuseum

I dag betonas gärna gayfaktorn i GAN:s verk, men Dan Backman frågar sig hur betydelsefull den är för konstnärskapet. GAN är lika intresserad av geometrisk form som av matrosernas kroppar – ett hundraårigt måleri som behållit sin virilitet.

Under strecket
Publicerad
GAN, ”Skapelsen”, 1918, olja.

GAN, ”Skapelsen”, 1918, olja.

Foto: Sven-Harrys konstmuseum
GAN, ”Roddexercis”, 1917, olja.

GAN, ”Roddexercis”, 1917, olja.

Foto: Sven-Harrys konstmuseum
GAN, ”Min ateljé/Interiör”, 1919, olja.

GAN, ”Min ateljé/Interiör”, 1919, olja.

Foto: Sven-Harrys konstmuseum
Gan, ”II eld 629”, 1917, olja.

Gan, ”II eld 629”, 1917, olja.

Foto: Sven-Harrys konstmuseum
Annons

Det gick inget vidare när GAN (Gösta Adrian-Nilsson 1884-1965) visade upp sina senaste målningar på Gummesons konsthall 1918. Kritikerna var inte redo för konstnärens radikala modernism och de flesta förkastade bryskt de ”sjömanskompositioner” som visades.

Svenska Dagbladets konstkritiker August Brunius tyckte inte att det var värt att ”utgrubbla hvad slags -ism han utöfvar” och beskrev måleriet som ”ett kaos af granna färgplan, af sicksacklinjer och färgblixtar som i längden framkallar fysiskt obehag”.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons