Annons

”Gängkriminalitet – en i grunden etisk fråga”

Foto: Janerik Henriksson/TT

Att skjutningar ännu kan göra oss arga väcker ändå hopp. SD har i nuläget störst förtroende bland väljare när det kommer till invandring, lag och ordning. Politiker måste kunna redovisa vad det är för grundläggande motiv som leder dem fram till åtgärdsplanerna, skriver prästen och psykoterapeuten Sofie Moritz Lemark.

Under strecket
Publicerad
Foto: Privat

En vanlig filosofisk tanke är att vi ofta har svårast att upptäcka de mest elementära fenomen som hör till vår existens. Som tillägg till den senaste debatten kring gängkriminaliteten bör frågor ställas: Vad är en människa? Varför straffa?

Vår kultur liksom lagstiftningen har en bakgrund i kristen idétradition. Det finns kanske inte en enhetlig kristen människosyn, men några grundtankar kan lyftas fram. I vår kultur har vi kommit överens om människovärdesprincipen – alla har ett lika och okränkbart värde oavsett förtjänst och därmed lika rättigheter. En teologisk tolkning av motivet till ett sådant lika värde är idén om att alla är lika älskade av världens upphovsmakare. Enligt Luther har alla jämte sitt människovärde potential till både det onda och goda. Vi är alla både egoister och altruister. I samtidens tro på självoptimering kan vi förledas att vi kan göra oss själva näst intill alltigenom schyssta, upplysta varelser. Ingen av oss vet vad som sker om trycket blir alltför hårt. Hinnan mellan det goda och destruktiva i oss kan vara tunnare än vi vill tro. Dostojevskij visade på radikal ödmjukhet när han ville böja knä inför dem bakom fängelsemurarna i tacksamhet för att de tagit hans plats.

Annons
Annons
Annons