Recension

Holy motorsGalna referenser på smart och roligt sätt

Under strecket
Publicerad
Annons

”Är nostalgi den post-celluloida erans officiella hashtag?” twittrade en kollega nyligen när ännu en ny film flörtade med stumfilmsestetik. Och, visst, nostalgin är tydlig trend i ett medium som idag återföds från kemiskt till digitalt och famlar efter sin identitet.

”Holy motors”, den franske regissörens Leos Carax första långfilm på ett decennium, ligger i samma flöde. En smula nostalgisk, men främst ett snyggt brottargrepp på 120 år av världens modernaste konstform; en limousinetur som är ömsom filmhistoria, ömsom uppgörelse med den flytande gränsen mellan auteurens privatliv och filmer.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons