Gallerirunda i hallucinatoriskt myller som en feberdröm
Höstens sista galleriutställningar visar många fina konstnärskap. Dan Backman väljer bland annat ut Peter Köhlers detaljrika teckningar, Johan Wikings härligt knäppa skulpturer och Pelle Perlefelts sanslöst vackra landskapsmålningar.
Man blir snurrig i bollen av att vistas i Peter Köhlers hallucinatoriska myller. Att vandra med blicken över de kolorerade tuschteckningarna är som att befinna sig i en febrig dröm där inget och ingen står på fast grund.
Det är stimulerande men lite jobbigt, blicken flackar och vill hela tiden gå vidare till nästa bild. Man kan undra om utställningsformen är den bästa, att betrakta dem i den katalog som publicerats är kanske att föredra, fast då missar man känsligheten och nyanserna i teckningen och måleriet.
Peter Köhler, ”Neighbourhood watch”, 2017, tusch och akryl på papper. Detalj ur en över 3 meter lång teckning.
Peter Köhler, ”Crepuscular tales #8”, 2017, tusch och akryl på papper.
Tony Cragg, ”First person”, 2014, brons.
Skulptur av Johan Wiking på ID:I Galleri.
Målning av Pelle Perlefelt på Domeij Gallery.