Annons

Gå inte på blåbärsbluffen

Plötsligt verkar blåbär finnas överallt. Det tidigare så bortglömda skogsbäret förekommer numera i rader av livsmedel och hälsokostprodukter. Och det är förstås ingen slump.

Publicerad
1/2

På Cloettas reklamskyltar och förpackning är blåbär ymnigt förekommande, men i själva produkten – inte ett spår.

Foto: JUREK HOLZER
2/2

På Cloettas reklamskyltar och förpackning är de ymnigt förekommande och naturtroget avbildade, men i själva produkten – inte ett spår.

Foto: MATS-ERIC NILSSON

BÄR HÄR OCH DÄR | MATKULTUR

Det brukar kunna gå till så här.

Steg 1: Den internationella livsmedelsindustrins forskare, som ständigt är på jakt efter något som kan säljas som hälsosamt, upptäcker att en viss frukt eller ett särskilt bär kan sägas vara extra nyttigt. Exempelvis det magiska blåbäret som under de senaste åren i olika studier har ansetts vara verksamt mot såväl cancer och alzheimer som diabetes, tarmsjukdomar och muskelutmattning.

Steg 2: Hälsopressen – och därefter övriga livsstilsmedier – fylls av budskapet om blåbärets förträfflighet, gärna med bilder på vackra photoshoppade kvinnor och stora fina mörkblå bär med gröna blad.

Annons

Steg 3: Ett nytt sortiment av blåbärsprodukter börja dyka upp i mataffärer och hälsokostbutiker. Tanken var ju aldrig att vi skulle bege oss ut i skogen för att under den korta säsongen plocka egna bär – vilket förmodligen är verkligt hälsosamt – utan att vi ska köpa nya varor.

Steg 4: Även sådana livsmedel som vanligtvis inte uppfattas som sunda surfar på det hårt marknadsförda bärets goda rykte. Producenten behöver i det här skedet inte säga något om råvarans nyttighet eftersom detta redan har hamrats in som en etablerad sanning.

Och det är ju här vi är nu – sedan Cloetta har lanserat sin Kexchoklad blåbär. Den ligger väl inte direkt på hälsokosthyllan, men med den nya ingrediensen kan denna 1930-talsprodukt upplevas som riktigt modern. Naturligt fräsch på något sätt.

Om det inte vore för det där med de försvunna blåbären. För var finns de eftertraktade bären egentligen? På Cloettas reklamskyltar och förpackning är de ymnigt förekommande och naturtroget avbildade, men i själva produkten – inte ett spår.

Vän av ordning undrar möjligen hur detta kan vara tillåtet. Att saken borde anmälas till Livsmedelsverket som förmodligen har missat ett uppenbart fall av vilseledande marknadsföring. Märkningen ska ju, enligt reglerna vara ”tydlig, sann och rättvisande”.

Men verket har faktiskt redan gjort ”en sammantagen bedömning av presentation, beteckning och ingrediensförteckning” och kommit fram till att ”Cloettas kexchoklad blåbär inte avviker från lagstiftningens krav”.

Både myndigheten och tillverkaren anser nämligen att vi konsumenter trots allt inte förväntar oss några blåbär i en vara som denna. På förpackningens baksida finns dessutom uttrycket ”blåbärssmak”, som är det gällande kodordet för att produkten inte på något sätt behöver ha varit i närheten av den äkta varan.

Därför kan ingen kund – enligt verkets tolkning – känna sig lurad.

Annons
Annons
Annons

På Cloettas reklamskyltar och förpackning är blåbär ymnigt förekommande, men i själva produkten – inte ett spår.

Foto: JUREK HOLZER Bild 1 av 2

På Cloettas reklamskyltar och förpackning är de ymnigt förekommande och naturtroget avbildade, men i själva produkten – inte ett spår.

Foto: MATS-ERIC NILSSON Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons