Annons

Fyra förslag efter Fröken Friman-debaclet

Sissela Kyhle och Sofia Ledarp, scen ur tredje säsongen av ”Fröken Frimans krig”.
Sissela Kyhle och Sofia Ledarp, scen ur tredje säsongen av ”Fröken Frimans krig”. Foto: Peter Cederling /SVT

Fröken Friman-debatten kan i bästa fall fungera som en väckarklocka: hur bereds forskningen en större samhällelig roll och hur förbättrar vi samarbetet forskare, särskilt humanister, och journalister emellan? Ida Östenberg presenterar fyra förslag för att lyfta fram humanistisk forskning.

Under strecket
Publicerad

Programledaren Kattis Ahlström har rest runt i kvinnornas fotspår.

Foto: SVT Bild 1 av 1

”Vi ber om ursäkt. Det var fel av oss att inte namnge och tacka de historiker vars forskning och hjälpsamhet var ovärderlig för vår produktion av dokumentären ’Kvinnorna på Fröken Frimans tid’, som ger en bakgrund till dramaserien ’Fröken Frimans krig’. Journalistisk hederlighet är viktig för oss. Vi har därför uppdaterat våra hemsidor med information om forskarna och deras arbeten. Vi är också tacksamma för den kritiska respons vi mottagit; den hjälper oss att bli bättre.”

Så borde förstås SVT, produktionsbolaget Mediabruket och programledaren Kattis Ahlström ha svarat på den massiva kritik som riktades mot dem när det framkom att man i det närmaste ordagrant citerat historikerna Josefin Rönnbäck och Christina Florin utan att nämna deras namn. Vips hade man tystat kritiken och samtidigt vunnit förtroendepoäng.

Annons
Annons
Annons