Annons

Dick Harrison:Fyllig krönika över Amerikafararna

”Den nya tiden” avslutar Lennart Pehrsons trilogi om den svenska utvandringen till Amerika. Sviten kan läsas som en kollektiv biografi som både nyanserar och berikar den bild av den typiska utvandraren som tog fäste genom Vilhelm Mobergs klassiska romanserie.

Uppdaterad
Publicerad
Frihetsgudinnan var den första synen som mötte miljontals europeiska invandrare i New Yorks hamninlopp.
Frihetsgudinnan var den första synen som mötte miljontals europeiska invandrare i New Yorks hamninlopp. Foto: FRANK LESLIE’S ILLUSTRATED NEWSPAPER 1887

**Hans namn var Jonas Brunk **och han var smålänning, född på en gård i Komstad utanför dagens Sävsjö. I början av sommaren 1639, medan trettioåriga kriget rasade som värst och många andra svenskar avled i dysenteri i tyska fältläger, seglade han västerut via Amsterdam och steg iland vid Hudsonflodens mynning. Här hade holländarna byggt upp kolonin Nya Nederland, och där tänkte Brunk skapa en framtid. Han hade dock ingen tanke på att bo i holländarnas stödjepunkt, Nya Amsterdam, utan fortsatte norrut, längs ön Manhattans östra sida. Till slut etablerade han sig som förste europé på motsatta sidan av floden, anlade en egendom på hundratals hektar och började odla tobak, majs och vete. Här levde Jonas Brunk till 1643, då han avled utan att efterlämna barn som kunde ta över gården. Icke desto mindre har mannen från Komstad lämnat ett bestående kulturarv efter sig. Under de sista åren stavade han sitt namn på holländskt vis, Bronck, och gården blev känd som Broncks. När engelsmännen tagit över kolonin angliserades stavningen till Bronx – och det heter denna del av New York fortfarande.

Frihetsgudinnan var den första synen som mötte miljontals europeiska invandrare i New Yorks hamninlopp.

Foto: FRANK LESLIE’S ILLUSTRATED NEWSPAPER 1887 Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons