Annons

Funktionshindrade hålls ”gisslan” hos oseriösa bolag

Assistansbolag vägrar låta funktionshindrade byta bolag. SvD:s granskning visar att flera bolag använder sig av hållhakar på de som behöver assistans. Det kan handla om lån på tiotusentals kronor som sätter den funktionshindrade i skuld – eller att bolaget äger personens bostad. Assistansbolag har även anställt gode män för att få full kontroll över den funktionshindrades ekonomi.

Uppdaterad
Publicerad
Cirka 15 700 personer i Sverige har rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. (Arkivbild)
Cirka 15 700 personer i Sverige har rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. (Arkivbild) Foto: Adam Wrafter

”Det finns funktionshindrade som är gisslan hos skurkbolag. De vill byta bolag men kan inte. Det borde ni granska”, säger en tipsare som arbetar inom assistansbranschen.

Tipsaren vill vara anonym och lämnar inga detaljer för att han är rädd att företrädare för oseriösa assistansbolag ska kontakta honom.

SvD har tidigare berättat om hur assistansbolag bedriver intensiva värvningskampanjer och på olagligt sätt kommit över sekretessbelagd information om funktionshindrade. Syftet är att kunna knyta till sig nya ”kunder”. Ett bolag hade kartlagt funktionshindrade över hela Sverige i olagliga listor.

Annons

Nu visar det sig att flera assistansbolag dessutom tar till olika metoder för att hålla kvar assistansberättigade i bolaget och sätter dem i en mycket svår beroendeställning.

SvD:s genomgång av anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som har tillsynsansvaret för assistansbolagen, visar tydliga tecken på att tipsaren som ringde in hade rätt.

Anmälningarna, som bland annat kommer från Försäkringskassan och Skatteverket, visar att ett assistansbolag lånat ut 40 000 kronor till en funktionshindrad och personens familj, med avsikt att hålla kvar personen i bolaget.

Dokument som SvD tagit del av visar att familjen fick amortera 2 000-5 000 kronor i månaden på lånet. När familjen ville byta bolag fick de hot och ”upplevde rädsla”, enligt anmälan hos IVO. Trots de allvarliga uppgifterna valde IVO att inte inleda tillsyn och granska företaget närmare. I stället skickade man ett meddelande där man gjorde bolaget uppmärksamt på att man fått in en anmälan om misstänkta lån.

– Vi har inte tittat specifikt på detta. Men vi kan inleda tillsyn direkt om vi ser att det finns behov av att titta på kvaliteten eller lämplighetspröva bolaget, men vi prioriterade inte det här ärendet på det sättet, säger Jessica Hånell, inspektör på IVO.

Men är ett bolag som lånar ut pengar till brukare lämpligt?

– Vi får hela tiden göra prioriteringar av de ärenden som vi får in. Det kan komma in allvarligare saker. Det är tyvärr en resursfråga.

Vi får in jättemånga ärenden där man känner sig rädd eller orolig.

Men i det här fallet så handlade det om människor som känner rädsla? Är inte det allvarligt?

– Jag förstår att du trycker på, men jag kan inte säga mer än vad jag sagt. Vi får in jättemånga ärenden där man känner sig rädd eller orolig, säger Hånell på IVO.

Bolaget har alltså kvar sitt tillstånd av staten, genom IVO. Jessica Hånell påpekar dock att det kan bli aktuellt med en inspektion av företaget längre fram.

I andra anmälningar som inkommit till IVO har bolag anställt personer som är gode män till funktionshindrade för att få full kontroll över den funktionshindrades ekonomi. Det finns också bolag som använt sig av kontrakt med långa bindningstider för att assistansberättigade inte ska kunna byta bolag trots missnöje.

Thomas Falk, chef för den nationella kontrollenheten på Försäkringskassan, bekräftar för SvD att bolagen använder sig av olika hållhakar.

– Vi har sett exempel på att den assistansberättigade har fått ett lån på stora summor. Det kan röra sig om 100 000 kronor. Summor som inte alls behöver vara särskilt stora för bolaget, men för den assistansberättigade, säger Falk.

Han berättar också att bolag kan tillhandahålla lägenheter som hyrs ut till de assistansberättigade.

– Hos oss har vi också sett exempel på att det är bolaget som hyr ut eller fixar bostad åt den som har assistans. I ett läge där det kan vara svårt att få ett boende så hamnar man ju i en enorm beroendeställning om företaget äger ens hem om man skulle vilja byta, säger Thomas Falk.

Det finns färska exempel från Skatteverket där assistansersättning användes för shopping och restaurangbesök i Köpenhamn.

Han förklarar att bolag kan använda sig av mutor på olika sätt. Exempelvis kan en anställd på bolaget komma överens med en förälder till ett funktionshindrat barn om att föräldern får arbeta som assistent för barnet via bolaget. För att föräldern ska välja just det bolaget får hon eller han en viss klumpsumma varje månad.

I ett fall som Dagens Nyheter rapporterade om förra året fick en mamma 57 000 kronor under bordet varje månad i muta för att hennes dotter skulle anlita ett bolag.

Assistansersättningen uppgår totalt till drygt 30 miljarder av statens årliga budget – mer än polisens och Säpos budget tillsammans. Kostnaden har fördubblats på tio år, men antalet assistansanvändare har legat ganska konstant.

SvD:s granskning visar att de statliga medlen hittat andra fickor. Det finns färska exempel från Skatteverket, som granskat assistansbolags ekonomiska förhållanden, där assistansersättning som skulle gå till funktionshindrade användes för shopping och restaurangbesök i Köpenhamn. Samma bolag har dessutom lånat ut skattepengar räntefritt till både funktionshindrade och anställda assistenter.

Den oseriösa bolagsskaran utgör en liten del av branschen, men skadar legitimiteten för hela assistansreformen – menar jämställdhetsminister Åsa Regnér i en tidigare intervju med SvD.

Annons
Annons

Cirka 15 700 personer i Sverige har rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. (Arkivbild)

Foto: Adam Wrafter Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons