”Frustrerande att inte psykiatrin nått längre”

Nästa vecka kommer psykiatrins handbok DSM-5 på svenska. Det är 20 år sedan förra versionen och ny forskning har införlivats. Men världens mest använda handbok för diagnoser har ändå inte förändrats särskilt mycket. Psykiatriprofessor David Kupfer, som haft högsta ansvaret för manualen, förklarar varför.

Publicerad
En ambition med DSM-5 var att minska stigmat kring psykiska sjukdomar genom att beskriva dem på ett sätt som visar att många av våra psykiatriska sjukdomar inte är särskilt olika kroppsliga sjukdomar, säger David Kupfer som har lett arbetet med DSM-5, världens mest använda diagnoshandbok.

En ambition med DSM-5 var att minska stigmat kring psykiska sjukdomar genom att beskriva dem på ett sätt som visar att många av våra psykiatriska sjukdomar inte är särskilt olika kroppsliga sjukdomar, säger David Kupfer som har lett arbetet med DSM-5, världens mest använda diagnoshandbok.

Foto: LARS PEHRSON
Annons

Diagnoser har på senare år blivit en del av våra vardagssamtal. För att förstå både oss själva och andra använder vi ofta diagnoskriterier för att beskriva olika beteenden. Vi kan säga ”han har nog en bokstavskombination”, ”typisk Asperger” eller ”hon är nog bipolär”. Vi talar om att en skolklass har ”många barn med diagnoser”. Amerikaner kan slänga ur sig: ”He’s so OCD”, om någon som är ovanligt ordningssam.

Om Freud satte ord på hur vi skulle tänka kring oss själva och våra neuroser under den första delen av 1900-talet har den amerikanska manualen över psykiska sjukdomar, DSM, blivit huvudkälla de senaste decennierna. Inte undra på att det var ett stort intresse när den nya DSM-5 kom ut i USA förra året. Då var det nästan 20 år sedan denna världens mest använda uppslagsbok om psykiska sjukdomar hade reviderats grundligt, så förväntningarna var stora. Nästa vecka kommer den ut på svenska i miniformat, översatt av psykiatern Jörgen Herlofson. Sannolikt kommer denna lilla gröna bok att påverka vilka diagnoser som ställs här även om WHO:s kodsystem ICD är det som knappas in i svenska patientjournaler. DSM:s fördel är att den är mer lättillgänglig och tydlig.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons