Annons

”Frustrerande att inte psykiatrin nått längre”

Nästa vecka kommer psykiatrins handbok DSM-5 på svenska. Det är 20 år sedan förra versionen och ny forskning har införlivats. Men världens mest använda handbok för diagnoser har ändå inte förändrats särskilt mycket. Psykiatriprofessor David Kupfer, som haft högsta ansvaret för manualen, förklarar varför.

Publicerad
En ambition med DSM-5 var att minska stigmat kring psykiska sjukdomar genom att beskriva dem på ett sätt som visar att många av våra psykiatriska sjukdomar inte är särskilt olika kroppsliga sjukdomar, säger David Kupfer som har lett arbetet med DSM-5, världens mest använda diagnoshandbok.
En ambition med DSM-5 var att minska stigmat kring psykiska sjukdomar genom att beskriva dem på ett sätt som visar att många av våra psykiatriska sjukdomar inte är särskilt olika kroppsliga sjukdomar, säger David Kupfer som har lett arbetet med DSM-5, världens mest använda diagnoshandbok. Foto: LARS PEHRSON

Diagnoser har på senare år blivit en del av våra vardagssamtal. För att förstå både oss själva och andra använder vi ofta diagnoskriterier för att beskriva olika beteenden. Vi kan säga ”han har nog en bokstavskombination”, ”typisk Asperger” eller ”hon är nog bipolär”. Vi talar om att en skolklass har ”många barn med diagnoser”. Amerikaner kan slänga ur sig: ”He’s so OCD”, om någon som är ovanligt ordningssam.

En ambition med DSM-5 var att minska stigmat kring psykiska sjukdomar genom att beskriva dem på ett sätt som visar att många av våra psykiatriska sjukdomar inte är särskilt olika kroppsliga sjukdomar, säger David Kupfer som har lett arbetet med DSM-5, världens mest använda diagnoshandbok.

Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons