Annons
X
Annons
X
Konst
Recension

Pompeji Frusna ögonblick från Pompeji ger gåshud

UNDER ASKAN En affärsmans hem är i fokus när Millesgården öppar dörrarna för Pompeji. De välbevarade originalföremål som visas gör utställningen värd ett besök.

[object Object]
”Satyr och backant”, fresk från 1:a århundradet e Kr. (Bilden är beskuren.) Foto: HANS THORWID

Pompeji

Genre
Utställning
Var
Millesgården

Pågår till 18 maj 2015

Pompejis ödeläggelse år 79 e Kr är en händelse lika laddad med symbolik som Titanics undergång. Sorglöst ägnade sig pompejanerna åt affärer, politik, skvaller och allehanda njutningar, tills Vesuvius begravde dem under vulkanaska och pimpsten, och halvtannat årtusende av glömska.

Pompeji återupptäcktes i slutet av 1500-talet, men det var först vid mitten av 1700-talet som utgrävningarna påbörjades, om de nu kan kallas så. De tidigaste grävningarna hade mest karaktär av skattjakt.

Alltsedan dess har Pompeji varit ett vallfartsmål för besökare från hela världen. Asklagren har ju bevarat stora delar av staden just så som den såg ut när katastrofen inträffade. Ingen annanstans kommer man den romerska antikens vardagsliv så nära som där.

Annons
X

**En av de många **konstnärer som har låtit sig inspireras av Pompeji är Carl Milles, det är bara att se sig om i Millesgårdens miljöer. Det är också skälet till att den nya utställningen om Pompeji visas just där, i samarbete med det svenska Pompejiprojektet. Det har pågått sedan år 2000, och omfattar ett stadskvarter som svenska forskare har fått på sin lott att detaljstudera och dokumentera.

Därifrån kommer större delen av föremålen i utställningen. Huvudnumret är ett av de ståtliga bostadshusen i kvarteret. Det tillhörde en viss Lucius Caecilius Iucundus, affärsman med mera, om vilken man vet en hel del. Bland annat vet vi hur han såg ut, tack vare en magnifik porträttbyst, närmast hyperrealistisk i uttrycket, som visas i utställningen.

Vem som skulpterade den vet man inte, men det kan mycket väl ha varit en slav. Slavarna i Pompeji sysslade med mycket som vi knappast tänker på som slavarbete i dag.

**Här kan man **också se delar av Caecilius silverservis, några av de vaxtavlor där han gjorde sin bokföring, och givetvis ett urval av de pikanta målningar som prydde väggarna i hans och hans grannars hem. Pompeji är ju känt för sin erotiska konst – kanske hängde det ihop med att kärleksgudinnan Venus betraktades som en av stadens beskyddare.

I en liten filmsal visas en 3D-rekonstruktion av hela Caecilius bostad, med dess starka färgsättning och intrikata planlösning med atrium, matsal, smårum och trädgård.

**Om det är något **jag saknar i utställningen är det ett bredare historiskt sammanhang. En karta över Romarrikets utbredning år 79 hade suttit fint, och kanske lite jämförelsematerial som kan säga något om Pompejis ställning i riket. Det var en småstad, men kanske inte så liten ändå, eftersom den tycks ha varit en regional centralort. Och hur hade Pompeji sett ut i dag om Vesuvius hade hållit sig lugn?

Pompejiutställningen är informativ och hederlig, men framför allt är det naturligtvis de välbevarade originalföremålen som gör den värd ett besök. Det frusna ögonblicket har sin särskilda förmåga att framkalla gåshud.

Annons
Annons
X

”Satyr och backant”, fresk från 1:a århundradet e Kr. (Bilden är beskuren.)

Foto: HANS THORWID Bild 1 av 4

Byst av Lucius Caecilius Iucundus.

Foto: HANS THORWID Bild 2 av 4

”Häger och Kobra”, fresk från 1:a århundradet e Kr.

Foto: HANS THORWID Bild 3 av 4

Fresk från 1:a århundradet e Kr. (Bilden är beskuren.)

Foto: HANS THORWID Bild 4 av 4
Annons
X
Annons
X