Dick Harrison:Frukten fick byta namn – påminde om Mao

Dick Harrison
”Kinesiskt krusbär” lät för kommunistiskt.
”Kinesiskt krusbär” lät för kommunistiskt. Foto: TT

1900-talets globalisering har firat få triumfer som kan mäta sig med den i fruktdisken. I dag dricker vår morgonjuice som vore den pressad av frukt från vår egen trädgård. Men det fanns en tid då höjden av lyx var en apelsin.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Sista bananbåten i Göteborgshamn innan kriget stoppade fler leveranser, 8 oktober 1939.

Sista bananbåten i Göteborgshamn innan kriget stoppade fler leveranser, 8 oktober 1939.

Foto: Kamerareportage/TT
Illustration av ananas av den tyske juseuiten Athanasius Kircher (1602–1680).

Illustration av ananas av den tyske juseuiten Athanasius Kircher (1602–1680).

Foto: Album/TT
Kiwiodling i Yunnan, Kina.

Kiwiodling i Yunnan, Kina.

Foto: Xinhua/TT
Annons

De tropiska frukternas biologiska historia är lika lång som den är kort, sedd ur ett svenskt perspektiv. Bananen, vars existens idag hotas av svampangrepp, utgör ett praktexempel. Först ut att odla frukten var man i Sydöstasien och Nya Guinea, där växten har skördats i minst 7000 år. Bananen spreds därefter via Indien och arabvärlden till Medelhavet, och på 900-talet fanns den bevisligen i Egypten. Tack vare kulturella kontakter mellan Mellanöstern, Spanien och Nordafrika lärde sig sydeuropéer tycka om bananer på medeltiden, men ännu i början av 1800-talet var frukten okänd för flertalet nord- och västeuropéer. Dess världsomspännande popularitet kom först sedan amerikanska bananbolag anlagt plantager i länder som Guatemala och Honduras och börjat massexportera frukten på bananbåtar som blev så populära och efterlängtade att de uppnådde legendstatus. Äldre generationers svenskar kanske ännu drar sig till minnes bananbåtarna till Göteborg, men ytterst få av våra förfäder och förmödrar åt bananer före 1900-talet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons