X
Annons
X
Recension

Karin Frostenson, ”Tiden är som en vind” Frostenson en doldis inom 68-konsten

Karin Frostenson debuterade under den politiska vågen på 1960-talet. Men till skillnad från generationskamrater som Carl-Johan de Geer och Marie-Louise Ekman har hon hamnat lite i skymundan. En efterlängtad retrospektiv i Södertälje konsthall ändrar på den saken.

Karin Frostenson, omslag till Puss nummer 3, 1968, och Karin Frostenson och Lars Hillersberg, ”They never come back”, 1968. Foto: Södertälje konsthall
Karin Frostenson, ”Tåget tas ur trafik”, 2016. Foto: Södertälje konsthall

Det är svårt att tidsbestämma bilderna på Karin Frostensons retrospektiv i Södertälje Konsthall. Stilgreppen är många och överlappande. De tycks inte följa någon bestämd kronologi eller utvecklingskurva. En bild som ser ut att komma från 1968 kan vara målad 2018. Eller så är det tvärtom: nytt visar sig vara gammalt eller så är det påbörjat för länge sedan men avslutat i år. Några målningar är nytolkningar av gamla. Kanske är det vad utställningstiteln åsyftar, att tiden och årtalen virvlar ostyrigt som en vind?

Karin Frostenson, omslag till Puss nummer 3, 1968, och Karin Frostenson och Lars Hillersberg, ”They never come back”, 1968.

Foto: Södertälje konsthall Bild 1 av 7

Karin Frostenson, ”Tåget tas ur trafik”, 2016.

Foto: Södertälje konsthall Bild 2 av 7

Karin Frostenson, omslag till Puss nummer 3, 1968.

Foto: Södertälje konsthall Bild 3 av 7

Karin Frostenson och Lars Hillersberg, ”They never come back”, 1968.

Foto: Södertälje konsthall Bild 4 av 7

Karin Frostenson, ”Utan titel”, 1960.

Foto: Södertälje konsthall Bild 5 av 7

Karin Frostenson, ”En dag på varuhuset”, 1969-2003.

Bild 6 av 7

Karin Frostenson, ”Vågen”, 2015.

Foto: Södertälje konsthall Bild 7 av 7
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X