Annons

Martin FröstFröst lockar fram livslusten efter corona

Martin Fröst, dirigent och klarinettsolist, med Kungliga Filharmonikerna.
Martin Fröst, dirigent och klarinettsolist, med Kungliga Filharmonikerna. Foto: Yanan Li

Finns det ett musikliv efter corona? När Martin Fröst leder Kungliga Filharmonikerna finns svaret i själva musiken. Sofia Nyblom ser en streamad konsert där argentinsk blues förvandlas till livsbejakande dans. 

Under strecket
Publicerad

Martin Fröst, dirigent och klarinettsolist, ramar in konsertkvällen med personliga minnen.

Foto: Yanan Li

”Ska du prata?” När Martin Fröst framträder som dirigerande solist får han numera ofta frågan om han tänker tala från podiet. Han har gett sig själv uppdraget att rama in sina framträdanden med filosofiska presentationer som öppnar nya fönster för lyssnaren. Så också under denna corona-konsert, som likt alla andra spelas inför tom salong. Den här kvällen berättar han en anekdot, ett ”minne” från tiden i livmodern. Kort och gott går det ut på att den ofödde Martin Fröst tvivlar på livet efter födseln – ja, just det – ända tills han hör sin mor sjunga. Vad vill han säga med det?

Denna vår är det inte så underligt om konstnärer och vanliga dödliga fantiserar om att retirera till livmoderns ansvarsbefriade glömska, och de ännu ofödda revolterar genom att vägra göra entré i världen. Men bluesen som flödar ur Martin Frösts klarinett, den argentinska milongan i öppningsnumret, Astor Piazzollas ”Oblivion”, är sirensången som lockar den flyktbenägne att vända sig om och ta ett vågat danssteg ut i livets farliga virvlar.  

Annons
Annons
Annons