Annons

Frossa i mat-tv

Mat-tv har gått från att vara undervisande till att domineras av kändiskockar med manér och tävlingar för amatörer. Men när matprogrammen dominerar tablåerna börjar en viss mättnad infinna sig hos tittarna. Samtidigt storsatsar TV4 med Sveriges mästerkock. SvD var med på inspelningen.

Under strecket
Publicerad

Under de första programmen har Leif Mannerström, Markus Aujalay (bilden) och Per Morberg spottat och rynkat på näsan men också skrapat tallrikar och slickat sig om munnen.

Foto: KARIN GRIP Bild 1 av 5

”Jag har en termin kvar på gymnasiet, restauranglinjen, sedan ska jag arbeta som kock”, säger Jennie Benjaminsson självsäkert. Hon är en av finalisterna och sökte direkt när hon såg att programmet var på gång. Vägen dit har varit nervfylld. ”I början var hon rädd för Per Morberg”.

Foto: KARIN GRIP Bild 2 av 5

Per Morberg, är den som är mest känd från tv, och som får deltagarna att bli alldeles nervösa.

Foto: KARIN GRIP Bild 3 av 5

Masterchef, eller Mästerkocken som det heter i Sverige är, enligt TV4, världens största tv-sända matlagningstävling. Genom att göra en svensk version av det internationellt framgångsrika programmet hoppas naturligtvis kanalen att svenskarna ska bli lika engagerade i sina amatörkockar som australierna.

Foto: KARIN GRIP Bild 4 av 5
Bild 5 av 5

Under de första programmen har Leif Mannerström, Markus Aujalay (bilden) och Per Morberg spottat och rynkat på näsan men också skrapat tallrikar och slickat sig om munnen.

Foto: KARIN GRIP Bild 1 av 4

”Jag har en termin kvar på gymnasiet, restauranglinjen, sedan ska jag arbeta som kock”, säger Jennie Benjaminsson självsäkert. Hon är en av finalisterna och sökte direkt när hon såg att programmet var på gång. Vägen dit har varit nervfylld. ”I början var hon rädd för Per Morberg”.

Foto: KARIN GRIP Bild 2 av 4

Per Morberg, är den som är mest känd från tv, och som får deltagarna att bli alldeles nervösa.

Foto: KARIN GRIP Bild 3 av 4

Masterchef, eller Mästerkocken som det heter i Sverige är, enligt TV4, världens största tv-sända matlagningstävling. Genom att göra en svensk version av det internationellt framgångsrika programmet hoppas naturligtvis kanalen att svenskarna ska bli lika engagerade i sina amatörkockar som australierna.

Foto: KARIN GRIP Bild 4 av 4
1/4

Under de första programmen har Leif Mannerström, Markus Aujalay (bilden) och Per Morberg spottat och rynkat på näsan men också skrapat tallrikar och slickat sig om munnen.

Foto: KARIN GRIP
2/4

”Jag har en termin kvar på gymnasiet, restauranglinjen, sedan ska jag arbeta som kock”, säger Jennie Benjaminsson självsäkert. Hon är en av finalisterna och sökte direkt när hon såg att programmet var på gång. Vägen dit har varit nervfylld. ”I början var hon rädd för Per Morberg”.

Foto: KARIN GRIP
3/4

Per Morberg, är den som är mest känd från tv, och som får deltagarna att bli alldeles nervösa.

Foto: KARIN GRIP
4/4

Masterchef, eller Mästerkocken som det heter i Sverige är, enligt TV4, världens största tv-sända matlagningstävling. Genom att göra en svensk version av det internationellt framgångsrika programmet hoppas naturligtvis kanalen att svenskarna ska bli lika engagerade i sina amatörkockar som australierna.

Foto: KARIN GRIP

Om jag inte hade haft ett jobb att sköta skulle jag börjat min mat-tv-vecka redan måndag morgon kl 9.40 med en repris av Nigella, för att ­sedan ha fullt upp med Anthony Bourdin, Two fat ladies och Gwyneth Paltrow i Spanien, ­program som visas nästan varje dag. Med endast någon timmes paus på förmiddagen och ett par på eftermiddagen skulle jag vara fast i soffan fram till klockan åtta på kvällen.

Maten dominerar tv-tablåerna. En vanlig vecka visas i genomsnitt 19 olika matprogram – totalt 46 timmar. Och då är inte alla mat­inslag i morgon-tv och så kallade magasinprogram, som Go’kväll inräknade. Jag har sett det mesta om än inte koncentrerat och kanske är det en förklaring till att jag kommer på mig själv att förbereda och lägga i små skålar när jag lagar mat. Det är ju så tv-kockarna gör. Och jag är inte ensam om att bli påverkad av att se på kanske för mycket mat-tv.

Författaren och matskribenten Bill Buford tvingade sig själv att, för en artikel i The New Yorker, se 72 timmar mat-tv. I artikeln skriver han att han efter 25 timmars tittande började prata som en tv-kock när han lagade mat.

Annons
Annons

– Att så se mycket är inget jag kan rekommendera och det värsta är att det mesta är så otroligt dåligt och dumt. Men visst lärde jag mig en del, säger Bill Buford.

Efter sin totala mat-tv-överdos har han visserligen tröttnat på matlagningsprogram men kan ändå fastna om något visas när han slår på tv:n. Främst eftersom han har ett aldrig sinande intresse för allt som har med mat att göra.

Mycket visas under dagen men även på bästa sändningstid. Nu börjar röster höjas, bland tv-krönikörer och på kvällstidningarnas insändarsidor, om att tittarna fått nog. De är mätta men inte helt belåtna över hur det hackas och steks i rutan. Samtidigt bänkar sig nästan en miljon svenskar framför tävlingen som ska utse Sveriges mästerkock på TV4 och kanalens långkörare Halv åtta hos mig slog tittarrekord senast i måndags, då 1 080 000 tittare såg fyra, för varandra okända, människor äta middag tillsammans, kommenterat av Helge Skoog.

1990 startade BBC Masterchef och programmet har haft en trogen publik i Storbritannien sedan dess. När formatet 2009 gjordes om till snabbare och mer tillfixade Australian Masterchef blev det snabbt en ­supersuccé. Finalen av första säsongen var det tredje mest sedda programmet någonsin i Australiens tv-historia och blev en nationell angelägenhet.

Om vi förr tittade för att få middagstips alternativt lära oss hur man sauterar eller bakar en sufflé, slår vi numera på tv:n för att se och imponeras av att amatörkockar lagar mat som skulle passa på en finkrog eller, ännu hellre, sätta skämskudden framför ansiktet när de misslyckas så kapitalt, precis som Idol eller Talang.

Annons
Annons

Dagtid är det samma program i princip varje dag. Även Halv åtta hos mig kan man följa fyra dagar i veckan. Programmet hade premiär i oktober 2008. Få hade väl trott att denna relativt enkla produktion skulle bli en sådan långkörare och dessutom både kokbok och sällskapsspel. Men att låta fyra personer som aldrig träffats bjuda varandra på middag tilltalade tittarna. Maten är visser­ligen i fokus men har inte huvud­rollen. Det är personligheterna och tjuvkiken in i deltagarnas hem som lockar.

Matskribenten Lisa Förare Winbladh har medverkat i flera matprogram, bland annat som domare i TV3:s Stjärnkockarna. Att mat under så lång tid dominerat tablåerna tror hon beror dels på det växande matintresset, dels på att matvärlden innehåller en hel del dramatik och spänning. Här finns de heta känslorna i restaurangköken, en livsmedelsindustri som inte alltid är schyst och småskaliga producenter som kämpar trots ibland svåra ekonomiska förutsättningar.

– Här finns potential för drama, extas, hjältar och skurkar. Dessutom är mat en av våra mest basala och njutningsfulla drifter och matprogram är mer accepterat än sex­program, och lättare att få deltagare till, ­säger Lisa Förare Winbladh.

I snitt visas 6,5 timmar mat i rutan varje dag. Ingen ser väl allt men det är ändå intressant att konstatera att vi i snitt ägnar mindre än 50 ­minuter per dag åt att laga mat till oss själva.

Varför just onsdagar har blivit dagen då mat-tv dominerar med tio timmar i tablåerna är det svårt att finna svar på. Klockan åtta är bästa sändningstid, då reprisen av Mauro och Pluras kök på TV3 krockar med Mat så in i norden på SVT2 och Sveriges mästerkock på TV4.

Annons
Annons

Masterchef, eller Mästerkocken som det heter i Sverige är, enligt TV4, världens största tv-sända matlagningstävling. Genom att göra en svensk version av det internationellt framgångsrika programmet hoppas naturligtvis kanalen att svenskarna ska bli lika engagerade i sina amatörkockar som australierna.

Man har satsat stort. Runt 2 000 sökte för att få vara med. Domarna, tillika programledarna, speglar den manliga dominansen bland kändiskockar. Under de första programmen har Leif Mannerström, Markus Aujalay och Per Morberg spottat och rynkat på näsan men också skrapat tallrikar och slickat sig om munnen. Till slut har 14 deltagare valts ut för att ­efter diverse utmaningar röstas ut en efter en.

Vi är på plats under ett par inspelningsdagar och konstaterar snabbt att för deltagarna är det sekundärt att det pågår en tv-inspelning. Tävlingen och chansen att vinna 250 000 kronor samt ett kokbokskontrakt driver dem.

– Jag har en termin kvar på gymnasiet, restauranglinjen, sedan ska jag arbeta som kock, säger Jennie Benjaminsson självsäkert.

Hon är en av finalisterna och sökte direkt när hon såg att programmet var på gång. Vägen dit har varit nervfylld. I början var hon rädd för Per Morberg, säker på sin egen kunskap men osäker på vad domarna skulle tycka. Efter att ha sett de första avsnitten kan hon konstatera att hon förändras under programmets gång.

– I början var jag så nervös och darrig men sedan bestämde jag mig för att bara laga mat och så fick de tycka vad de ville.

Mycket är likt från den australiska förlagan. Studion med tegelväggarna, det välfyllda skafferiet där deltagarna hämtar sina ingredienser och de flyttbara köksbänkarna där de kokar ihop sina tävlingsbidrag. Råvarorna och själva kokkonsten är kanske det som skiljer mest. Utan att ha sett hela den svenska versionen så känns det ändå som om nivån i Australien är något högre.

Annons
Annons

De tre domarna är ett välrenommerat gäng. Markus Aujalay blev Årets kock 2004 och driver nu bland annat Winterviken. Leif Mannerström är närmast legendarisk med bland annat en Guide Michelin-stjärna för Sjömagasinet i bagaget och ett gäng kokböcker. Men ändå är det Per Morberg, som är den som är mest känd från tv, som får deltagarna att bli alldeles nervösa.

Det har lagats mat i rutan så länge tv har ­funnits. På 1950-talet blev Ria Wägner kändis genom programmet Hemma, där ett av inslagen var matlagning. Då var den tänkta publiken hemmafruarna. Varje rätt tillagades i real­tid men med de tidskrävande delarna förberedda, nästan som en hemkunskaps­lektion.

Nästan 30 år senare kom Jamie Oliver som Den nakna kocken. Han rörde om i genren och fick nästan rockstjärnestatus. Från 90-­talet fram till i dag kan man räkna upp åtskilliga tv-kockar som blivit stjärnor genom olika manér. Här hemma blev käcka Tina Nordström Mat-Tina med hela svenska folket. En sak har kändiskockarna i alla fall ­gemensamt, de har alla sålt rejält med böcker.

Men en blick i mat-tv-utbudet skvallrar om att det knappt räcker med att laga mat längre.

Visst dyker Jamie Oliver fortfarande upp i rutan och säkerligen kommer både Tina Nordström och Niklas Ekdahl tillbaka. Men det räcker inte längre med bara en spis och några ingredienser. Kunskapen om mat har ökat och vill man ha inspiration finns ju ­recept i var och varannan tidning.

Förutom tävlingsprogrammen är det resorna, de längre reportagen och rädda världen-programmen i stil med Jamies matrevolution som blir fler och fler. Kinas mat med Fredrik Önnewall, som gick i höstas på SVT, lockade tittare som inte bara vill lära sig mer om mat, utan också de som är intresserade av kultur. Omåttligt populära Solens mat fick Italienlängtande svenskar att drömma sig bort i tv-sofforna och Keith Floyd blev på 80- och 90-talet kanske mer känd för sitt smuttande på de lokala vinerna när han reste Europa runt, än för sin kokkonst.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Vi är tillbaka i studion i Nacka. Deltagarnas uppgift denna inspelningsdag är att laga två valfria rätter som sedan ska smakas av juryn.

– Mer vatten, ropar en av amatörkockarna och en assistent kommer springande med en dunk.

Utan rinnande vatten till köksstationerna, med ett myller av människor runt omkring, kameror som far och en reporter som intervjuar lyckas de tävlande på ett imponerande sätt hålla koncentrationen.

Den stora klockan som är satt på 90 minuter tickar ner. Leif Mannerström spatserar runt och kikar ner i grytorna, ställer några frågor om deltagarnas tillvägagångsätt och delar med sig av råd.

Han är generellt imponerad över nivån och kunskapen hos deltagarna.

– En del är riktigt duktiga men jag tror inte att det räcker med att synas i tv för att lyckas som kock. De bästa kockarna lagar mat varje dag. Att bli tv-kock är något man uppnår, ­säger Leif Mannerström som inte tycker att alla som lagar mat i tv är bra.

– Vissa verkar ha kommit fram bara för att de är bra i tv, men jag ser rakt igenom dessa.

Även om en viss mättnad börjar infinna sig, är det som matintresserad svårt att låta bli att titta. Som slappa-i-soffan-tv är det utmärkt, för att lära sig något eller sucka över de märkliga rätter som amatörkockarna slänger ihop. Ändå känns det ibland att alla repriser från tidigt 90-tal och framåt blivit som bukfylla i tablåerna. Det är sällan vi får se någon innovativt och matnyttigt.

Bill Buford är säker på att mat-tv är här för att stanna och även om han inte har något emot tävlingarna och de dokusåpaliknande programmen önskar han att någon skulle våga göra något riktigt smart och bra inom mat-tv-genren.

Lisa Förare Winbladh är inne på samma linje och tror att vi i framtiden kommer att se fler matprogram där icke seriösa livsmedels­producenter avslöjas samtidigt som andra program hyllar småproducenter.

– Min önskan är mindre jippo och mer peda­gogik. Jag tror att tv-producenterna ­underskattar publikens kunskapstörst, säger Lisa Förare Winbladh.

Fakta: Mat:tv genom tiderna

Fakta: Från 1950-talet till idag. Kolla in kockarna och några av deras pogramavsnitt på Youtube. Vi har klippen väl värda att se igen.
Se mer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons