Annons
X
Annons
X

Fritt skolval leder till minskad bostadssegregation

REPLIK | VINSTER I SKOLAN

Vinstdrivande skolor har starkare incitament att skala upp verksamheten, speciellt i mer utsatta områden.
Gabriel H Sahlgren

Ledamöter vid Kungl. Vetenskapsakademien går till attack mot det fria skolvalet (27/3). De menar bland annat att det nu är ”säkert” att skolvalet har ökat skolsegregationen och minskat likvärdigheten.

Underlaget för denna tes är blygsamt. Ledamöterna hänvisar till ett symposium samt två regionala studier som knappast kan separera kausalitet från korrelation. Detta gör att man kanske inte bör vara förvånad över slutsatserna. Går man däremot igenom svensk och internationell ekonomisk forskning systematiskt, vilket jag nyligen har gjort, finner man en annorlunda bild.

Annons
X

När det gäller skolsegregation ger forskningen inget klart svar. Vissa studier finner att skolval ökar segregationen, andra inte. Men tyvärr är det svårt att veta vad dessa studier analyserar eftersom de inte tar hänsyn till att mer bemedlade föräldrar ofta bosätter sig närmare de eftertraktade skolorna när en strikt närhetsprincip råder. Skolvalet kopplas då till bostadsvalet. Forskning visar snarare att skolval minskar bostadssegregationen, något som ledamöterna ignorerar helt.

En ny avhandling visar att skolsegregationen på högstadiet i Sverige inte har ökat totalt sett efter skolvalsreformerna. Samtidigt finner forskning som jämför olika länder att konkurrens och en högre andel elever i offentligt finansierade fristående skolor inte ökar skolsegregationen. Med andra ord är det långt ifrån säkert att skolval ökar skolsegregationen, efter att hänsyn tas till hur bostadssegregationen påverkas.

Det finns heller inget som tyder på att likvärdigheten minskar på grund av skolval och konkurrens. Tvärtom finner Pisa- och Timssforskningen att en högre andel elever i offentligt finansierade fristående skolor gör att betydelsen av elevernas bakgrund för resultaten minskar. Annan internationell forskning stödjer också idén att skolval, jämfört med närhetsprincipen, ökar likvärdigheten. I Sverige har samtidigt olika former av skolval inte haft någon effekt på resultatskillnaderna mellan elever, och elever från olika bakgrund verkar ha tjänat på skolvalsreformerna i ungefär lika stor utsträckning.

Förvirrande nog argumenterar dock inte ledamöterna för att skolvalet ska slopas, trots deras attack. I stället är det vinstintresset som ska bort. Men vinstdrivande skolor har starkare incitament att skala upp verksamheten, speciellt i mer utsatta områden. Att förbjuda vinster inom skolan skulle därför vara kontraproduktivt för målet att göra skolan mer likvärdig. Genom att i stället satsa på att förbättra incitamenten bland vinstdrivande aktörer kan vi via skolvalet skapa högre integration, likvärdighet och bättre resultat.

GABRIEL H SAHLGREN

forskningschef, Centre for Market Reform of Education vid Institute of Economic Affairs i London

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X