Annons
X
Annons
X

Friskolereformen har förbättrat resultaten

FRISKOLOR Friskolereformen har mestadels varit en framgång. Men frihet medför ansvar. Genom att radikalt förändra gymnasie- och högskolors bedömnings- och antagningssystem skulle denna grundläggande princip återinföras i det svenska utbildningsväsendet. Det skriver Gabriel H Sahlgren.

Foto: SCANPIX

På Brännpunkt (10/7) hänvisar Andrew Coulson till min studie vid Institute of Economic Affairs i London gällande den svenska friskolereformen. Tidigare forskning samt min egen analys indikerar att friskolereformen, inklusive vinstdrivande friskolor, bidrar till förbättrade resultat på nationella prov samt högre betyg i grundskolan.

Dock återstår ett stort problem. Sverige är i dag i praktiken unikt internationellt sett i att vi både har ett extremt decentraliserat betygssystem – där lärare sätter betygen – samt ett antagningssystem till gymnasium och högskola som nästan helt och hållet baseras på de betyg lärarna ger.

Eftersom betygen är så viktiga för intagning till attraktiva gymnasie- och högskoleutbildningar är det inte konstigt att elever och föräldrar agerar för att deras lärare ska sätta höga betyg. Resultatet är att lärare utsätts för starka påtryckningar för att sätta höga betyg. Risken finns också att skolor använder betygen som konkurrensmedel.

Annons
X

Baserat på statistik från Skolverket visar Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos i tidningen Axess att gymnasieskolor i snitt sätter högre betyg än vad eleven presterar på nationella prov i över 26 procent av fallen. I vissa skolor är siffran över 80 procent vilket tyder på att lärarna har svårt att stå emot de krafter som driver på för högre betyg. Elever från miljöer där studieresultat inte värderas högt riskerar att missgynnas ytterligare eftersom varken de eller deras föräldrar tenderar att utöva påtryckningar för att höja betygen, något som leder till att social bakgrund får ökad betydelse för elevens betyg.

Jämför detta med Storbritannien där all betygssättning är centraliserad. Lärarnas roll är därför att träna eleverna till att klara de krav som ställs centralt. I ett sådant system attraheras elever och föräldrar av en skola som ger dem den bästa utbildningen för att klara kraven.

Fram till 1998, alltså sex år efter friskolereformen, var det inte möjligt för skolor att öka det totala snittbetyget för avgångselever i grund- och gymnasieskolan eftersom betygssättningen baserades på nationella normalfördelningskurvor i svenska, matematik och engelska. I en rapport för Konkurrensverket visar Jonas Vlachos dessutom att endast en liten del av betygsinflationen i grundskolan sedan dess beror på skolkonkurrensen. Friskolereformen som sådan har med andra ord inte bidragit mycket till betygsinflationen. Huvudorsaken är i stället det målinriktade betygssystemet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men har då inte vinstintresset bland friskolorna bidragit till problemet? I viss mån kanske. Men elever och föräldrar vill se bra betyg oavsett huvudmannaform. Och alla skolor, också kommunala, behöver elever. Mycket riktigt visar Skolverkets rapporter och Jonas Vlachos studie också att det inte finns nämnvärda skillnader mellan hur friskolor och kommunala skolor sätter betyg.

    En efter annan visar internationella undersökningar att svenska grundskoleelevers kunskaper faller i jämförelse med andra länders. Ingen har direkt analyserat huruvida friskolereformen kan isoleras som avgörande för detta fall. De som argumenterar för detta misstar korrelation för kausalitet. I stället visar en OECD-studie från 2007 att konkurrens från friskolor leder till bättre resultat i PISA-tester i matematik och naturvetenskap. I kombination med att alla studier som analyserar svenska nationella prov samt betyg dessutom visar att friskolereformen har förbättrat resultaten – samt att dessa förbättringar inte verkar drivas av betygsinflation – är det därför mer troligt att friskolereformen faktiskt har minskat Sveriges fall i internationella undersökningar. OECD-studien visar också att kombinationen av konkurrens från friskolor och centralprov leder till bäst resultat – konkurrens bör alltid åtföljas av strikt ansvarsskyldighet.

    För att dra maximal nytta av friskolereformen och vinstmotivet måste regeringen därför reformera bedömnings- och/eller antagningssystemet. Det finns två bra alternativ. Antingen måste gymnasier och högskolor få möjlighet att anta sina elever själva. Detta skulle leda till antagningsprov, intervjuer samt andra rigorösa tester av elevers kunskaper – vilket skulle medföra att betygens roll radikalt förminskas och att problemet därmed neutraliseras.

    Det andra alternativet är att behålla dagens antagningssystem och i stället centralisera betygssystemet efter brittisk modell. En kombination av båda alternativen vore troligtvis den bästa lösningen.

    GABRIEL H SAHLGREN

    Författare till studien ”Schooling for Money: Swedish Education Reform and the Role of the Profit Motive” vid Institute of Economic Affairs, London. Examen i statskunskap med Starred First Class Honours från University of Cambridge.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X