”Friskoleelever har för låg skolpeng”
Elever i kommunalt drivna grundskolor har i snitt cirka 10 000 högre ersättning än elever i friskolor. Det skriver Hans Bergström i en replik om skolpengen.
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, har länge visat att hon förstår skolekonomi bättre än de flesta andra. Så också i hennes debattartikel på juldagen. Skolpengen ger starka incitament att fylla klasser, eftersom kostnaden för en extra elev är marginell. Det är genom att fylla klasser som man kan nå en god ekonomi, inte genom att skära i väsentliga kostnader, som andra felaktigt fått för sig (till exempel ordföranden i riksdagens utbildningsutskott).
Med den logik Jaara Åstrand anför, tomma platser i kommunala skolor och fyllda klasser i friskolor, skulle friskolor alltid få högre ersättning per elev än kommunala skolor. Men så ser det inte ut. Det förhåller sig alldeles tvärtom. Elever i kommunalt drivna grundskolor har i snitt cirka 10 000 högre ersättning än elever i friskolor. Detta kan bara delvis förklaras med socioekonomiska skillnader, som antalet ”nyanlända”.