Annons

Frihetens pris kan bli högt för oss vanedjur

FÖRÄNDRINGSBENÄGEN. Flexibilitet har blivit ett kodord för modern. Men vad gör den med oss? I arbetslivet finns en övertro på vad man kan åstadkomma med flexibilitetet, anser forskaren Anne Grönlund. Den som själv kan bestämma när arbetsdagen börjar och slutar ­upplever mer konflikt mellan jobb och familj än den som har helt­ ­oflexibelt schema.

Under strecket
Publicerad

Alla vill vara flexibla och forskaren Anne Grönlund menar att faran med sådana ord är att man inte tittar på vad de står för, vems flexibilitet handlar det om. Anställda, och även företag, har även behov av stabilitet, struktur och förutsägbarhet.

Foto: JOHAN GUNSÉUS/SYNK

– Att ta hem svåra forskningsuppgifter och tro att man ska göra det samtidigt som man har skrikande barn omkring sig - är fullständigt ineffektivt, säger Anne Grönlund.

Foto: JOHAN GUNSÉUS/SYNK

Hon har en fyraårig son och en tonårsdotter. På Max dagis har kokerskan broderat en bonad som en kommentar till alla krav på flexibilitet. Den luder: Förändringsbenägen eller flexibel?

Foto: JOHAN GUNSÉUS/SYNK

Begreppet flexibilitet slog igenom på allvar i början av 90-talet. Den engelske forskaren John Atkinson hade i mitten på 80-talet lanserat begreppet det flexibla företaget.

Foto: JOHAN GUNSÉUS/SYNK

Medan arbetslivet blir allt mer flexibelt fortsätter familjen att vara en ganska oflexibel institution. Småbarn blir ännu 2009 kinkiga om middagen serveras för sent.

Foto: JOHAN GUNSÉUS/SYNK

”Rigid och oflexibel person ­sökes.” Nej, den platsannonsen får vi aldrig läsa.

Flexibel är en av de vanligaste egenskaperna i Platsbankens platsannonser, en sökning visar att just nu söks bland andra flexibel kinakock, flexibel kyckling­skötare, flexibel skogsmaskin­förare, flexibel chefsassistent, flexibel skolpsykolog, flexibel bredbandsinstallatör, flexibel montessorilärare, flexibel redovisningsansvarig, flexibel bowlingmekaniker och flexibel kolloföreståndare.

Annons
Annons
Annons