Annons
X
Annons
X

Friheten har blivit självklar för oss

KOLUMN | FRIHET OCH TRYGGHET

De borgerliga partiernas utgångspunkt är sedan en tid att trygghetsfrågor är viktigare för väljarkåren än frihetsfrågor. Tanken är att man inte man vinner val i svensk politik genom löften om ökad frihet, utan genom att vara trovärdig i trygghetsfrågor. Så långt är det rätt.

Frihet har varit en självklar aspekt av svensk historia och samhällsliv sedan länge. En fri bondeklass har varit representerad i riksdagen redan från 1500-talet. Tryckfrihetsförordningen tillkom under 1700-talet. Tidig kvinnlig frigörelse och lika rättigheter för alla medborgare och tidig religions-, organisations- och näringsfrihet har inneburit att friheten varit en självklar del av samhällets väv.

Tryggheten har däremot suttit trängre och har fått erövras genom ekonomisk utveckling och reformpolitik. För drygt 100 år sedan var Sverige ett osäkert samhälle med allvarliga svältkatastrofer alldeles bakom sig. En femtedel av befolkningen utvandrade för att söka sig en bättre framtid. Lubbe Nordström gjorde radioreportage och skrev om den svenska fattigdomen och smutsen i
Lort-Sverige från 1938. ”Rävarna hava kulor, men människones son …” (har ingen plats att vila sitt huvud, Matt 8:18), hette det kapitel som handlade om de bohuslänska stenarbetarnas eländiga bostäder.

Annons
X

Men borgerligheten begår ett allvarligt misstag om den tror att man kan inskränka rådande friheter, med hänvisning till trygghet, och fortfarande upprätthålla sitt väljarstöd.

Eftersom friheten är en så självklar del av vårt samhälles grundstrukturer är vi i konservativa i frihetsfrågor. När sedan länge erkända värderingar utmanas drar vi öronen åt oss.

Vi gillar inte att man öppnar och granskar vår post, även om detta sker i datoriserad form med digitala söksträngar. Vi tycker inte om att staten registrerar, lagrar eller vill ha tillgång till information om våra individuella egenheter eller våra rörelser såväl i den fysiska som i den elektroniska världen. Vi uppskattar inte att de etablerade gränserna för friheten inskränks, oavsett om det sker med hänvisning till järtecken i skyn eller våra soldaters säkerhet utomlands.

Det finns för borgerligheten anledning att erinra sig vad Fredrik Reinfeldt skrev i förordet till Stig-Björn Ljunggrens biografi om högerledaren Jarl Hjalmarson,
En konservativ i skjortärmarna , från 2004. Där betonade moderatledaren att våra strävanden att skapa det samhälle vi önskar inte kan ”bryta mot det mönster, värderingar och institutioner som utgör samhällets grundläggande strukturer. Det är egentligen en grundläggande konservativ insikt. Samhällsförändringar måste genomföras på ett sätt som vinner medborgarnas förtroende och som uppfattas som trygga.”

D
et är uppenbart att viktiga delar av väljarkåren inte uppfattar de borgerliga partiernas lomhördhet för frihetsfrågor och deras vilja att inskränka medborgarnas frihet som en betryggande samhällsförändring.

De borgerliga partierna måste ta till sig mer än bara insikten att man i Sverige inte vinner val på löften om utökad frihet. Nämligen att man kan förlora val på att inskränka de friheter som är självklara byggstenar i vårt samhälle.

Thomas Gür är företagare och fri skribent.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X