Analys

Love Strandberg:Frihandeln allt mer ifrågasatt

Sverige har en lång tradition av frihandel och de flesta är nog överens om att det varit till godo för landet. Men teori och praktik går inte alltid hand i hand. I spåren av Volkswagens köp av Scania och Pfizers försök att ta över Astrazeneca har det dykt upp tendenser till protektionism även i Sverige.

Under strecket
Publicerad
Astra Zenecas anläggning i Mölndal.

Astra Zenecas anläggning i Mölndal.

Foto: TT
Annons

På många håll i Europa blåser protektionismens vindar, något som är vanligt i tider av lågkonjunktur. Som ett litet land är Sverige stark beroende av sin export. Exporten utgör runt 50 procent av vår bruttonationalprodukt, BNP. Att frihandel är bra och protektionism är dåligt råder det därför en bred samsyn kring. Att näringslivet själv klarar av att hantera stora uppköp är också den rådande uppfattningen hos de flesta riksdagspartierna. Därför blev många förvånade när den borgerliga regeringen intog en så tydlig ställning mot amerikanska Pfizers försök att köpa Astrazeneca tidigare i år.

På en presskonferens slog utbildningsminister Jan Björklund, näringsminister Annie Lööf och finansminister Anders Borg fast att affären var ett hot mot jobben, forskningen och skatteintäkterna. Regeringen var även kritisk till att ett kontroversiellt skatteupplägg från Pfizers sida spelade en drivande roll i affären. Anders Borg underströk samtidigt att det är ovanligt att regeringen gör den här typen av samhällsekonomiska bedömningar, men att läkemedelsindustrin är så pass viktig för Sverige. Astrazeneca står för runt 70 procent av den svenska läkemedelsexporten och är det bolag i Sverige som betalar mest bolagsskatt.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons