Annons
X
Annons
X

Fridolin: Betyg är inte lösningen på allt

Den svenska skolan behöver rektorer som ägnar mer tid åt pedagogiken och tydligare ordningsregler. Det säger utbildningsminister Gustav Fridolin efter SvD:s Skolresan. Men han vill inte ta efter den engelska modellen och ha en Skolinspektion som betygsätter skolorna.

Skolresan Sverige
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har följt SvD:s Skolresan med intresse.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har följt SvD:s Skolresan med intresse. Foto: TOMAS ONEBORG

**Under mars månad **testades elever i ett 70-tal länder i årets Pisa-prov. Samtidigt lämnade SvD Sverige i jakten på goda skolexempel. Vi besökte Finland, ett av toppländerna, Tyskland som hämtat sig efter sin egen Pisa-chock och England, där enskilda skolor trotsat förutsättningarna och lyckats förbättra resultaten kraftigt.

Under resans gång blev det allt tydligare: några nyckelfaktorer tycks vara avgörande: Undervisningen är i fokus, hos både lärare och rektorer. Kunskaper mäts ständigt och stödinsatserna är omedelbara. Reglerna är tydliga.

Gustav Fridolin (MP) säger till SvD att han följt Skolresan med intresse. Det var också med Finland som förebild som han för ett par veckor sedan meddelade att svenska barn inte längre ska behöva lämna lågstadiet utan att kunna läsa och räkna, med den redan under valrörelsen utlovade läsa-skriva-räkna-garantin.

Annons
X

– Det handlar om att tydliggöra vilka insatser som ska sättas in, när, och vem har ansvar för att de sätts in. Man ska tydligt kunna följa upp att alla elever har fått det stöd som man har rätt att få. Så ser det inte ut i de tidiga åren i dag. Vi har många mätpunkter, inte minst i de nationella proven i årskurs 3, men vi har väldigt lite kopplat till att mätpunkterna faktiskt leder till en insats.

Den förra regeringen utlovade en examenspremie till nya speciallärare, något nya regeringen tagit bort. Varför?

– Utvärderingar av sådana system visar att man inte har fått särskilt många fler sökande eller att du stannar i yrket. Vi vill i stället ge bättre villkor när du studerar, genom att ändra i studiemedelssystemet eller uppgörelse med kommunerna så att du inte behöver gå ner i arbetstid.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    **I vintras meddelade **regeringen också att staten ska kunna ta över skolutvecklingen på svaga skolor.

    Men Moderaterna går ett steg längre och föreslog nyligen att staten ska kunna ta över svagpresterande skolor. M vill också att Skolinspektionen ska betygsätta hur skolorna når kunskapskraven, enligt engelsk modell – där inspektionsprotokollen blivit ett viktigt verktyg för föräldrarna i skolvalsprocessen.

    Men Gustav Fridolin är skeptisk, både till att betygssätta skolorna och att staten ska kunna ta över driften.

    – Betyg har varit lösningen på allt i svensk skoldebatt. Och det vet vi av svensk forskning att det är det inte, varken när det handlar om barn eller skolor. Jag tror att det förenklar för mycket.

    Ska det gå att sparka en rektor som inte sköter sin skola?

    – Ja i praktiken, om du har ett avtal med en kommun om skolutveckling så måste det finnas en ledning på skolan som lever upp till avtalet. Men generellt verkar inte problemet vara att vi byter skolledning för sällan utan för ofta, speciellt vid skolor med dåliga resultat.

                                   

    Det är inte så att eleverna struntar i skolan om de får vara med och bestämma. Tvärtom.
    Gustav Fridolin

    Mobilförbud i Tyskland, kvarsittning i England. Behöver svenska skolor fler regler?

    – Ja, det behöver vara tydligare regler. En sak som många skolor inte lever upp till är att man i dag kan ta fram egna regler tillsammans med eleverna, som hur man jobbar med mobiltelefonerna, när det hjälper eller stjälper undervisningen. Anledningen till att regler inte tas fram i den omfattning vi egentligen kräver, är att lärare och rektorer upplever att de inte har tid. Det är det som är kännetecknande för den svenska skolan mot de bästa skolsystemen.

    Ska eleverna bestämma reglerna?

    – Det är inte så att eleverna struntar i skolan om de får vara med och bestämma. Tvärtom.

    I England gäller kvarsittning vid upprepade regelbrott. Borde det återinföras i svenska skolan?

    – Det är en ganska dum idé att säga att det värsta som kan hända dig är att du får vara mer i skolan. Man behöver jobba med att elever som inte trivs i skolan, ska trivas. Det vi däremot stödjer med statliga pengar är att skolorna ska kunna ge mer undervisning vid sidan av schemat.

    För ett år sedan gjorde vi på SvD den omgången av Skolresan där vi besökte framgångsrika skolor i Sverige. På flera skolor arbetade lärarna både med att utvärdera sin egen och varandras undervisning. ”Det var väldigt jobbigt i början, men nyttigt”, sa en av lärarna. I Londons skolor sker utvärderingen och erfarenhetsutbytet ständigt, inom och mellan skolor.

    Borde undervisningen utvärderas oftare? Kan man lagstifta om sådant?

    – Man kan skapa en kultur för det. Vi har läslyftet och mattelyftet, skolutvecklingssystem som bygger på att någon får djupare kunskap och sen fortbildar sina kollegor. Det andra är att vi måste stärka ledarskapet. Det är väldigt mycket en ledarskapsfråga vilken kultur man sätter mellan lärarna.

    Finns det ledarskapet i Sverige? I England menar bedömare att rektorer arbetar med undervisningen 80–90 procent av sin tid. I Tyskland måste rektorn undervisa. I Sverige finns det rektorer som inte ens besöker klassrummen?

    – Det är dit vi måste gå. I de bästa skolsystemen i världen ägnar rektor minst 50 procent ute i verksamheten med det pedagogiska ledarkapet. Vi har skrivit en skollag som i princip säger att som rektor kan du delegera alla uppgifter utom just det pedagogiska ledarskapet. Ändå ser vi nu i Olof Johanssons (regeringens särskilda utredare, red. anm.) utredning att svenska rektor ägnar ungefär 13 procent åt det.

    Sverige har backat i de nationella och internationella kunskapsmätningarna. Men jämfört med andra länder tycks de både trivas i skolan och gilla sina lärare.

    Är svenska elever för glada?

    – Många trivs bra, men det är ju inte de som trivs som sen lämnar årskurs 9 utan betyg.

    Skolresan – logga in och läs story.svd.se
    Annons

    Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har följt SvD:s Skolresan med intresse.

    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X