Annons
X
Annons
X

Fribeloppet höjs för studenterna

Det ska bli lättare att kombinera högskolestudier med arbete. Det hårt kritiserade fribeloppet höjs, och bara bidraget – inte lånet – ska bantas om en student tjänar mer än inkomsttaket. Det är alla riksdagspartier i den studiesociala kommittén överens om, erfar SvD.

(uppdaterad)

Fyra av tio studenter är oroliga för hur de ska klara julledigheten ekonomiskt, visar en opinionsmätning som TCO låtit göra. När pengarna från CSN tryter får ofta föräldrar eller andra anhöriga rycka in. Mer än varannan student jobbar också extra vid sidan av studierna, enligt undersökningen.

Men om de tjänar mer än fribeloppet på 102500 kronor per år bantas studiemedlen, både bidrag och lån, med hälften av den överskjutande summan. Det skapar ”stora problem i vardagen för många studenter”, anser Sveriges förenade studentkårer, som kräver ett mer generöst system.

Förra hösten tillsatte regeringen en studiesocial kommitté med representanter från alla riksdagspartier. Ett av uppdragen är att se över den omtvistade fribeloppsgränsen och politikerna är nu överens om att det i framtiden ska bli lättare att kombinera studier och arbete. Enligt det förslag som läggs fram i mars, och som SvD har tagit del av, ska en heltidsstuderande kunna ha en inkomst på 130000 kronor per år, utan att studiemedlen påverkas. Samtidigt ändras regelverket, så att det enbart är studiebidraget – inte lånet – som reduceras om fribeloppet överskrids.

Annons
X

Samtliga sju partier står bakom den nya modellen, uppger SvD:s källor.

–Det här är en bra avvägning. Man ska kunna jobba utan inskränkningar på sommaren, och lite grann vid sidan av studierna under terminstid, utan att det påverkar studiemedlen, förklarar Roger Tiefensee (c), ordförande i kommittén.

Alla borgerliga partier vill på sikt skrota fribeloppet helt, men den lösningen har inte vunnit kommitténs gillande.

–Det skulle betyda att personer som studerar på halvtid, och jobbar rätt mycket, har rätt till studiemedel utan att ha behov av det. Då används inte resurserna på rätt sätt, motiverar Roger Tiefensee.

Även Oskar Öholm, moderaternas ledamot, är positiv till att fribeloppet enbart ska kopplas till studiebidraget.

–Om man vill ha bidrag från staten är det rimligt att man inte har massor med pengar. Hur mycket man lånar, däremot, borde vara upp till var och en.

Han ser två problem med dagens snäva inkomsttak. För det första straffas studenter, som har tid och möjlighet att ta ett extraknäck. För det andra sänder regelverket ”fel signaler”.

–Om staten säger ”Du får inte jobba”, så kanske den första kontakten med arbetsmarknaden blir att man istället jobbar svart, säger Oskar Öholm.

Det viktigaste för Rossana Dinamarca (v) är höjda studiemedel, så att landets studenter får mer pengar i plånboken. Men hon tycker samtidigt att den som vill ska kunna arbeta under sommaren, utan att få lägre studiemedel, och ställer sig därför bakom en höjning av fribeloppet.

–Man har ju bara rätt till studiemedel när man studerar, då är det ett konstigt system att man inte tillåts arbeta under den tid man faktiskt inte studerar. Många studenter upplever det som ett problem, förklarar hon.

Ella Bohlin, kristdemokraternas ledamot, vill inte uttala sig om diskussionerna i den studiesociala kommittén, men tycker att fribeloppet är ”för snålt tilltaget”.

–Att jobba extra är inte ett måste, men något som ska uppmuntras. Det är helt förenligt med regeringens arbetslinje.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X